från soffan

krickelinheader


Bild för Krickelin

Jag äter kokos direkt från skalet och lyssnar på Håkan. Det smakar jord och jag har flyttat på den där kungsängsliljan fyra gånger nu och skickat post till Ryssland. Det hela känns så sorgligt och kanske har jag en släng av prestationsångest i livet just nu. 

Jag sa att jag skulle fösöka hitta hjärtat i krickelin igen och att jag bör leta i varje skrymsle och vrå. 

Så under tiden drar jag barnen närmre och bläddrar i frökataloger, börjar i pilates, dricker mer vatten, flätar håret löst och har ett kalas.

Och tills jag är tillbaka så undrar jag lite om dig.

1. Var är din vackraste plats?

2. Vart är du på väg?

3. Och vad gör dig stolt?

Om du har lust och har tid får du gärna lämna några rader. Kram så länge. 

hej.

Kommentarer

Jag förstår din känsla, tack för att du bjuder på att känna sig lite vilsen också. 1. Min vackraste plats är utan tvekan mitt hem. Där finns de jag älskar, där är jag trygg och här skapar vi massor av gemensamma minnen. Men Rom är vackert också, fast av helt andra anledningar! 2. Jag har precis startat upp en liten porträttfotoverksamhet vid sidan av mitt vanliga jobb. Och då och då får jag ont i magen och undrar vart jag är på väg. Fast egentligen vet jag ju det, jag följer mitt hjärta mot mina drömmar. Men det är inte lätt och jätteläskigt! 3. Mina barn gör mig stolt!Min familj och när folk gillar mina bilder! Jag brukar titta in till dig men inte alltid kommentera. Nu fick du en lååång kommentar istället! kram på dig :-)
Bild för Krickelin
Då är vi kanske på väg åt samma håll! Rom har jag aldrig besökt, det står på önskelistan . Fint att du njuter av ditt hem, det är ju det bästa, att var lycklig i vardagen liksom. :) Lycka till med allt, kramar
Så här svarar jag på dina undringar: 1. Vackraste platsen är Skottland, magiskt! Fast hemma när allt är fint och härligt slår ju allt annat, även om det som plats inte är vackrast. 2. Jag har ingen aning och det stressar hela mig periodvis. Jag väntar och hoppas på en magkänsla, en passion som slår till eller bara ett... under. 3. Min familj, man och barn. Men också att jag börjat springa. Det stärker! Din blogg är så fin och dina bilder så inspirerande.
Bild för Krickelin
Åh, springer du, vad härligt. Jag har lagt av, hittade för många ursäkter hela tiden tyvärr. Kanske till sommaren... Skottland är också ett önskeresmål. Snart slår den där magkänslan till, var så säker på det ;) Lycka till!
Bild för Fridas Fina
Åh. Vi är visst flera om vilsenheten... Min vackraste plats är på svärföräldrarnas gård Haga, hemma - hos oss och alla vi känner och tycker om, familj och vänner. Oh, vart är jag på väg? Just nu har jag ingen aning, men UPP hoppas jag... Och jag är stolt över min familj, mina fantastiska älskade gullungar! Och allt som jag och E tillsammans har uppnått sen vi bestämde oss för att byta liv och flytta för snart 6 år sen... Heja dig Kristin, jag hoppas verkligen du hittar hjärtat igen, jag blir inspirerad av dig att ta tag i mitt eget letande efter bloggpeppen! För visst är det härligt när det "funkar" och man är helt full av saker som man vill dela med sig av.. STOR KRAM! / F
Bild för Krickelin
Vad roligt att ni sadlade om och flyttade. Läste jag det i en tidning tro..:? Eller hos dig? Fint i alla fall att våga. Så länge vi har varnadra brukar jag alltid säga tiull min familj, då är liksom allt komplett ändå.. Gillar dig Frida, kram
Funderingar och en service av det inre är bra. :) Min vackraste plats är lite var som helst, men alltid i naturen. Jag är på väg mot mina drömmar, något nytt och lite läskigt. Men utan tvekan något jag måste försöka. Och stolt är jag över mycket, att jag har så fina barn, att jag vågar och att jag kan...men mest är jag nog så makalöst tacksam för just det. Ha det fint bästa Krickelin!
Bild för Krickelin
Naturen, det låter fint. Lycka till med dit du är på väg, vilken lycka att kunna vara på väg mot det man drömmer om, kram till dig kicki
Först ett tack för din personliga, vackra och inspirerande blogg. 1, min vackraste plats är vid havet och huset i skärgården. 2, även jag är vilsen väldigt vilsen. med bara ett år kvar av 6 års studier på läkarutbildningen hinner skoltröttheten och verkligheten ikapp mig. nu har jag kämpat länge och ett år till av kamp krävs. börjat fundera om det är det här jag vill göra med resten av mitt liv; hjälpa, trösta och lindra. just nu även fått veta att senaste halvårstentan inte gick vägen och då känns det än mer vilset och vacklande. ska man orka kämpa ett år till? 3, är stolt över att jag klarat 5 år av tuff skola. även stolt över den person jag är privat, modig och rättfram. att jag vågade fria till mannen i mitt liv för några dagar sedan! tack igen för en fin blogg och såvitt jag vet är det okej att vara vilsen och fundera ibland. jag tycker du har en begåvning både i foto och text!
Bild för Krickelin
Heja dig! Och stort Grattis :) Hoppas du orkar kämpa dig igenom det, och var stolt, shit vad bra!!! kram och tack
Åh, min vackraste plats.Vid havet,, på en solvarm klippa där värmen gör att jag liksom vill smälta in i stenen och bli ett. Ett av solen och det mjuka runda, utan kanter och kalla vindar. Det är dags. Har stått på min plats, i givakt eller något i snart 10 årm fast upptäckte till ingen nytta. Vill till solen, till en varm famn :-) Att jag klarar mig. Kanske inte låter så mycket, eller som någon bedrift, men att känna det vackra och se det vackra i en tulpanlök fastän vardagen känns kall gör mig lite stolt..inte alltid lyckas man, men ibland, och det räcker, för nu i alla fall.. kramar..
Bild för Krickelin
Vi låter lite lika samma du och jag. Värmen är också något jag behöver. Önskar dig den där famnen och all lycka, kram
Min vackraste plats kommer alltid vara Varberg.Det är dit jag alltid längtar, vinter som sommar. Framförallt är det Kåsa, vid klipporna nedanför fyren. För att hedra den platsen gifte sig min man och jag där i somras under bar himmel och sommaren och Varberg visade sig från sin vackrast sida. Någonsin. Jag hoppas och tror att jag är på väg in i föräldrarskapet. Det är min allra största längtan. Efter att ha försökt få barn länge och även fått missfall, är jag stolt jag fortfarande tror och inte ger upp hoppet. Tack för att du är du och att du visar upp delar av dig i bloggen. Och även tack för att du påminner mig om att Varberg är den vackraste platsen.
Bild för Krickelin
Varberg, så underbart att ni har det som er plats vid Kåsa, ett av mina favoritställen :) Jag håller tummarna för att allt går din väg och att du snart har en liten busunge i din famn. Härligt att höra att du har hopp, det får man liksom aldrig aldrig ge upp tänker jag. kram och lycka till nu.
1. Min vackraste plats är Abisko? 2. I hjärtat och tanken på väg till min hemby, via kringelikrokar i Solna och Luleå? 3. Det som gör mig stolt är bedrifter jag åstadkommer av egen kraft!
Bild för Krickelin
Abisko, var tvungen att googla. Lät som det låg på andra sidan jordklotet ;) men så var det här i vårt vackra land. fint att återvända tänker jag, hoppas allt blir bra, kram
Du skriver alltid lika fint och fängslande, tycker så mycket om ditt rum här på internet! 1. Min vackraste plats är på min sambos familjs hytte uppe i Norge, där är det magiskt på något sätt. 2. Just nu känner jag mig ganska vilsen, vissa dagar gillar jag den känslan för att jag tänker att jag ju är på väg till något nytt men andra dagar blir det oro, som om det skulle hjälpa...Jag vill så gärna inse och komma på vad jag vill göra i arbetslivet! Så, dit jag är på väg :) 3. Jag är stolt över att jag och min F vågar köra vårt race, för att vi vill. I somras flyttade vi från Helsingborg och tryggheten till Barcelona och det är precis så där härligt och spännande som vi trodde och ibland lika ensamt och läskigt! Men, stolt som sagt för att vi vågade och gjorde det. Ha en fin onsdag kväll! Kram /L
Bild för Krickelin
Ft fanken flytatde ni till Barcelona! Shit vad coolt och heja er så sjukt mycket :) Jag är precis likadan, grymt osäker ena dagen och nästan vill ta till lipen och andra dagar sträcker jag på mig och tänker "fasen vad jag är bra", ja så är det ju...upp och ner. Måste kika in till dig och läsa lite mer om dina äventyr, kram
Min vackraste plats är vårt hus och vår trädgård. Absolut inte för andra, men för mig. Har ingen aning om vart jag är på väg. Det känns på något sätt skönt när du skriver att du är lite vilsen också. Det ger hopp på något vis. Jag hoppas att jag snart hittar fram till min väg. Det som gör mig stolt är min man och våra fina ungar. Jag är lite stolt över mig själv också, att jag har klarat av allt det jag har klarat av. Tack för en otroligt fin blogg. Jag ser fram emot när man kan köpa bilder av dig!
Bild för Krickelin
Tack själv för din fina kommentar. Det är ju precis så det ska vara, att man har det vackrast där man är på något sätt. Underbart. Och vi alla är ju lite vilsna, skönt att inte var ensam.kram
1. Var är din vackraste plats? I stallet, bland hästarna! 2. Vart är du på väg? Är på rätt väg sedan ett tag tillbaka, känns skönt. Fortsätter framåt tills det tar stopp. 3. Och vad gör dig stolt? Mina barn! Dom är så himla bra!
Bild för Krickelin
Tycker om dig.
1. Var är din vackraste plats? gullmar fjorden i bohuslän och alperna.... 2. Vart är du på väg? har ej tid att tänka efter just nu..... 3. Och vad gör dig stolt? mina barn, alltid mina barn. Vickan, Winchester, England
Bild för Krickelin
Ja, ibland går ju livet så himla fort så man inte hinner reflektera. Hoppas du är på väg åt rätt håll och att ro bor i hjärtat, kram
den där vilsenheten.. tycker jag känner den lite överallt just nu. Känner igen den så väl hos mig själv. Hoppas att du får tid och ro att sortera och ta hand om och att du landar mjukt sen bortom den där prestationsångesten. Gillade dina frågor och gjorde ett inlägg om dem, läs gärna där om du vill... men kortfattat: staden Riva i italien, mot något mer kreativt, min mamma och mina barn. stor kram
Bild för Krickelin
Roligt att du gjorde ett eget inlägg om frågorna. Italien ja, det lutar åt att jag åker till Florens och avslutar novellerna i april. ska bli så härligt. Du är på rätt väg, märks tydligt på din fina sida :) När man är mammaledig så ändrar man ofta riktning, kram
Min vackraste plats finns i min fantasi... jag drömmer om ett hus med en trädgård full av fruktträd där jag och min familj kan ha picknick en seg men solig måndag eftermiddag. Jag är på väg... förhoppningsvis ur min depression. Jag är också på väg mot en förlossning, jag väntar mitt andra barn. Graviditeten har varit en mardröm. Får man lov att säga så? Det ska ju vara så härligt och ljuvligt... Vad gör mig stolt? Min dotter. Tusen tack för allt du delar med dig.
Min vackraste plats är nog den lilla byn där jag är uppväxt, längtar tillbaks ibland men det känns lite konstigt att flytta dit igen när jag liksom gått vidare med livet. Jag har just gett mig in i familjelivet på riktigt eftersom att jag precis har fått barn. Det känns spännande. Samtidigt vill jag så mycket annat, jag vill starta företag jobba med mina illustrationer på riktigt! Jag är stolt över min lilla familj, att jag alltid försöker göra det jag verkligen vill och inte stannar kvar i något som inte känns rätt. Att jag tar livet på största allvar och har väldigt roligt samtidigt. Jag tror att prestationsångest hör ihop med skapandet, så man får försöka ta det när den känslan smyger sig på... när man får ny inspiration så brukar det oftast ge med sig tycker jag. Kram! Ps. Du har så fina färger hemma.
Vackra vackra du. Inte sorgsen, livet finns! Jag trivs bäst i min reda. Och sämst tvärtom. Jag är på väg mot mina drömmar och stolt över det fina i min närhet. Livet är stort och dina bilder så oändligt vackra.
Det där vilsna brukar ju "bara" vara en period. Sen plötsligt är det bort! Så håll ut. Min vackraste plats är lite överallt. Men allra bästa är Galata bridge i Istanbul och så hemma i skogen hos mamma och pappa. Och jag vet aldrig riktigt vart jag är på väg om jag tänker efter, fast jag brukar alltid lite i efterhand tänka att jag alltid verkar veta vart jag är på väg... Stolt blir jag av mig själv, mina kolleger och mina vänner, hela tiden! Fortsätt för guds skull med ditt fantastiska bloggande och dina finfina bilder!
My husband will be retiring in a few years,My children are young adults. Life is changing quickly I am both happy and sad.My sanctuary is my home.A lovely place is Italy.This month seems to make many of us thoughtful and perhaps a little sad.
Jeg vil meget gerne efterlade mine tanker her ved dig Læser jo altid dine, men jeg giver ikke rigtig lyd af mig selv :) 1: Den smukkeste plads jeg kender, er nok vesterhavet langs hele vestkysten af Jylland. Havet dér er så voldsomt, stærkt, og samtidig dybt afstressende at kigge på. Det er sjældent jeg kommer der efterhånden, og jeg tager meget oftere til havet her på østsiden af Jylland. Det er også godt, men det 'giver' mig ikke det samme. 2: Jeg er på vej til et nyt kapitel af mit liv. Jeg skal være mor for 2. gang. Jeg havde aldrig troet jeg skulle have flere børn, og jeg mærker jeg er meget taknemmelig samtidig som jeg har haft svært ved at vænne mig til tanken. 3: Stolt... Jeg er faktisk stolt af mig selv. Efter en hård skilsmisse for nogle år siden, er jeg stolt af den måde jeg er kommet videre på, og ikke mindst har fået min datter videre på også. Og så er jeg stolt af min hverdag, min datter, og min kæreste. Kram fra Maria.
meremaria.blogspot.dk
Å vad jag tycker om dig och din blogg, Kristin. Den där prestationsångesten kan vara så förrädisk. Den har fått mig under isen så många gånger. Jag hoppas du hittar tillbaka snart. Och du, du tar de allra vackraste bilderna. Min allra vackraste plats är vardagen. Jag vet inte alls vart jag är på väg men det fina i det hela är att jag känner mig ändå rätt tillfreds med det. Kanske det har att göra med prestationsångesten, jag övar på att släppa den. Mest stolt över mitt barn, givetvis. Min familj. Går inte att jämföra med något annat. Är rätt stolt över mig själv också som är där jag är idag. Kram
Min vackraste plats är mitt hem, den är vacker för att den är trygg! Håller även på att skapa en vacker plats strax utanför Varberg, har bestämt mig för att göra det jag o många andra drömmer om, starta ett Bed and Breakfast, Strömma Farmlodge! Jag är alltid påväg någonstans, försöker alltid hitta ny kraft och inspiration. Ibland stannar jag upp o vilar. Men jag är på väg mot nya mål och drömmar. Jag är väldigt stolt över mig själv som nästan helt själv renoverat mitt blivande B&B. Och börjar nu se ljuset, se att de snart är klart, där jag är Nu! Så är jag allra mest stolt över mina barn som har fått stå ut med allt målande och tapetserande de sista månaderna!! Tack för en otroligt vacker blogg!!
strommafarmlodge.blogspot.com
Den vackraste platsen är vid havet på västkusten där jag växte upp. Andra hav känns inte likadant. För två år sedan lämnade jag mitt förra yrke och satsar nu på vad som känns rätt i magen. Jag är så stolt och tacksam för det, att jag äntligen vågar ta mig tiden att lyssna inåt. Det är en skön känsla att känna att jag är på rätt väg, även om det stundtals är en jobbig process. Det tar tid att riva hinder och få drömmarna att mogna. Tack för en fin blogg, den vackraste i ord och bild. Kram
Har inte märkt att hjärtat har varit borta. Tycker alltid att det är så fint här, både i bild och ord! Prestationsångesten bor här också nu och jag önskar att jag bara kunde sopa bort känslan av att jag borde göra saker bättre.
hannanonien.blogg.se
1. Var är din vackraste plats? Min vackraste plats är på Svanesund, i på mage på en filt men med nosen i gräset. Det luktar varmt och jordigt. Där ligger jag länge. 2. Vart är du på väg? Jag vet inte. Och gissa om det är bråkigt i hjärnan på grund av det. 3. Och vad gör dig stolt? Att jag tar en dag i sänder.
Märkligt nog dök det uppe en plats i huvudet som jag längre inte har tillgång till. Barndomens alla somrar tillbringades i Jämtlands skogar. Och där - mellan den röda stugan och utedasset - stod björkarnas vita stammar och tallarnas susande precis utanför gärdesstaketet och var bara den vackraste blandningen av svalt och robust! Och kroppen skvallrar stort om vart jag är på väg. Magen är stor och där inne är det någon som rör på sig, hickar och har sig. Men huvudet hänger inte med och jag kan inte för mitt liv förstå att vi inom en månad kommer att vara fyra istället för tre. Stoltast är jag över mig själv och min livskamrat - hur vi genom alla dessa kämpat och kramats och lyssnat och förändrats och surat och tittat på varandra! Ha det fint i pausen!
Grattis på din dag! Jag har mitt hjärta i Håcksvik, på mitt landställe, under en ek utanför mitt torp. Sitter och lyssnar på vinden som susar i träden, hör fåglarna kvittra och lämnar alla måsten i huset i Billdal. Mitt liv är min resa, jag är alltid på väg, dag för dag reser jag, och när slutet kommer vet ingen, inte heller vart det bär. Men jag känner att jag får mot ljusare tider, på väg till en tillvaro av frid, lugn och där jag känner mig glad och nöjd över mig själv. Att jag duger. Som jag är! Konstigt nog är jag mest stolt över mina barn just nu. När jag ser dem glada. När de skrattar. Annars känner jag mig mest otillräcklig, trött och besviken. kram till dig!
1. En röd stuga vid hälsingkusten, granskogen inpå knuten och det mörka outgrundliga Bottenhavet hela vägen till horisonten. Där är det vackrast för det är där jag hämtar kraft och energi, det är där jag känner mig riktigt hemma trots över 20 år i Paris. 2. Jag har ingen aning om vart jag är på väg, bara att jag lämnade tryggheten och kastade mig ut i det okända för ett par år sen och att det har lett mig in på vägar jag inte ens visste fanns. Och så länge det känns bra i magen att gå på den vägen, så länge jag gör saker jag tycker om att göra, ja då gör det inget att jag inte vet vart jag är på väg, tvärtom. "Life has more imagination than you" har visat sig stämma många gånger, så jag fortsätter att utsätta mig för risken att det faktiskt kan bli bra... Men prestationsångesten och den påföljande handlingsförlamningen lurar runt hörnet varje dag här också, och jag försöker sänka ribban, intalar mig att bra också är gott nog många gånger. 3. Utan tvekan mina barn, dessa två fina, självständigt tänkande varelser som jag ser växa upp. Och även lite stolt över att jag har trott på mig själv och det jag gör, och att det börjar ge resultat trots att vägen hit varit både lång och krokig. Jag kommenterar sällan, men tittar ofta in för att inspireras av dina fina bilder och texter. Tack!
Din blogg är mitt anderum, och min inspirationskälla dagligen. När jag känner mig skoltrött och vilsen kommer jag hit för att återfå lugnet och njuta av dina vackra bilder. 1. Min vackraste plats är en skogstunnel i min barndomsskog. Lövträden är urgamla och har kroknat så att de bildar en tunnel. Stället är magiskt. Som en helt annan värld. Skulle jag någonsin skriva en bok, skulle historien börja där. 2. Jag känner att jag har en massa vägar att ta. Allra helst vill jag ta den vägen som ger mig minst prestationsångest och som ger mig mest inspiration. Jag hoppas att jag finner mig själv som illustratör, bildkonstlärare eller livvstils fotograf. Den enda säkra vägen är den med min fästman och barnet/n jag önskar få med honom. 3. Jag är stolt över att jag inte tog livet av mig och att jag nu vågar leva. tusen kram! Amanda från finland
faintfootprints.blogspot.com
Min vackraste plats, hm, det är svårt, det beror på hur man tänker. Men den vackraste fysiska plats jag har sett är definitivt höga kusten. Här hemma i den lilla stad där jag bor finns det ett par parker som är som lättillgänliga smultronställen - bara att hänga där och få lite grönt i lungorna mitt i stan liksom. Och så tycker jag mycket om att titta in hos mina favoriter här på nätet - du är ju en av dem! Tycker det är en så givande plats att befinna sig mitt i. Bland andras tankar, kunskaper, erfarenheter och bilder. Annars, med risk för att låta patetisk får jag nog säga där min man finns. Överallt där han är trivs jag. Patetisk eller inte - så känner jag. Nuförtiden funderar jag ibland på om jag har satt ribban för lågt för mig själv. Känns aldrig som att mina mål har sträckt sig längre än att försöka göra mitt bästa. Kanske har jag bara varit tvungen att sänka ribban när min kropp inte riktigt har lyckats hålla samma tempo som min hjärna gärna och ofta vill göra. Men jag försöker bli bättre på att VILJA göra det jag KAN göra. Och att göra roliga och intressanta saker oftare, inte bara fastna i slentrian och soffan. Uppåt och framåt har jag aldrig strävat efter som självändamål, utan bara som en effekt av det man gjort eller omständigheter där någon har uppskattat den man är och vad man åstadkommit. Jag tillhör dem som gärna hoppar över att välja mellan uppåt eller neråt när man kliver in i någon av livets hissar. Jag väljer alltid åt sidan. Åt sidan kan man komma hur långt som helst utan att knocka huvudet i taket eller krascha rakt ner i något välcementerat golv... :) Det som gör mig mest stolt är definitivt människor som visar civilkurage! Och människor som vill och vågar bry sig om andra. Och då menar jag inte bara de i den egna familjen (även om det så klart är jättebra och viktigt också) utan de som tar sig tid för andra som de inte direkt känner. Kanske i form av volontärarbete. Eller biståndsarbete. Människor som arbetar för alla människors lika värde och sätter en ära i att sätta demokratins och solidaritetens flagga högt. Det var bara det. :) /helena
Dear Krickelin, I have been reading your lovely blog for the past few months thanks to the help of Google Translate. ;-) Your photographs are gorgeous and your words read like poetry. I apologize for writing in English but I do not know Swedish yet. Your questions are excellent so I absolutely want to join in! 1. Normally I'd say my favorite place is my home and garden; however, the winter has been unusually cold and snowy here so I have cabin fever. Therefore, my favorite "place" is the feeling I get while traveling because I love taking in my surroundings. The location could be a place far, far away or simply a different town or city nearby. 2. I am going on errands today and heading to work tomorrow. In February and March I am going on a number of short weekend trips that I'm really looking forward to. (Please see #1 for why!) 3. I am very proud of my work as a teacher, both for the learning and the sense of community. Best, LenaK.
Min vackraste plats är på vårt lantställe nu. Och på senaste tiden har jag varit ganska stolt över mig själv. Jag tror att jag är på väg på ett stort äventyr dessutom.
Precis som så många har skrivit ovan så är din blogg som ett djupt andetag, en lugn plats, en yogaposition.Jag inspireras av det du skriver och de fina bilderna du tar. För mig är den vackraste platsen stranden inte långt från Gnisvärds fiskeläge på min hemö Gotland där jag sprang barfota och gick på upptäcksfärd när jag var liten. Det senaste året var tufft på många sätt för mig och det är på vacklande fötter och med sorg i hjärtat som jag tar steg in i det här nya året utan min fina mamma i livet. Men sorgen och saknaden har också fått mig att inse att vi måste ta tillvara på allt vi har, stort som litet, och våga göra sånt som skrämmer oss. Jag har vågat börja blogga. Jag älskar ord, har alltid gjort och har så mycket jag vill ge uttryck för. Varför hålla det inne liksom? Vad jag är stolt över? Precis som många andra är jag såklart stolt över mina barn. Men framförallt är jag faktiskt stolt över mig själv för de saker jag uträttat och förverkligat de senaste månaderna. Jag är på väg mot en mycket bättre framtid för mig och mina barn, och det, det är värt hur mycket som helst. Tack för en urfin blogg!
1oskrivetblad.blogspot.se
Vackraste platsen jag vet är i någon kärs varma famn eller i en riktigt gammal skog där jag får krama knotiga träd. Jag vill vara på väg mot ett liv i bättre harmoni med mina värderingar och när mina barn säger klokheter och visar emapti blir jag stolt!
Den vackraste platsen att befinna mig på, är när sinne och kropp är i harmoni och luften jag andas är lycka. Men det finns en speciell plats, som får mig att hitta harmonin. Ribersborgs Kallbadhus i Malmö. Fantastiskt plats! Jag är ständigt på väg. Ibland irrar jag runt utan mål och mening, men ibland hittas fokus och jag drar ditåt. Just nu vill jag vara på väg mot framgång och uppdrag i mot nystartade företag, human by Cronjezon, hitta ett sätt att leva med min (nya) kärlek och göra det jag blir lycklig av. Jag är blir stolt över mig själv när jag är modig, gör det hjärtat säger är rätt, står upp för mig själv. Sen är jag väldigt stolt över min kämpande son... Tack för alla dina vackra ord och fantastiska bilder!
Min vackraste plats är ofta i fantasin, eller i skogen i tystnaden från stadens hårda bullriga ljud. Jag är vilsen i livet men är på väg mot ett stort äventyr samtidigt. Jag är stolt över min mamma och över mig själv, att jag har vågat förändras och jag önskar att jag alltid kommer att våga det. Hoppas du hittar tillbaka snart, tycker om dina bilder och texter här.

Lägg till ny kommentar

Mer information om textformat

Plain text

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>