Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode

Isabelle Pedersen heter jag och bor i Stockholm med min man Sebastian och vår lilla dotter Doris som föddes i juli 2017. Just nu är jag mammaledig, men annars sysselsätter jag mig som webbkommunikatör, fotograf och sångerska.

På den här platsen kommer jag dela med mig av sådant jag funderar över och tycker om. Vackra foton, ihopknåpade meningar, kläder, inredning och vardagligheter bland annat. Och Doris.

Jag är väldigt glad att du hittat hit. Välkommen!

Har du några frågor går det såklart alldeles utmärkt att höra av dig till mig på: pedersen.isabelle@gmail.com

Om att flytta från Stockholm till Norrland och sen ångra sig

Har fått ganska många frågor om det här med flytten till Norrland. För er som inte vet så flyttade jag och min man till Östersund för snart 2 år sedan, men inget blev som vi tänkte och efter 1,5 år valde vi att flytta tillbaka till Stockholm, dessutom som höggravid. Vanligast är väl att man flyttar hem när det vankas unge, pga lugnare och man kanske har familj nära som kan va barnvakt etc. Men vi gjorde alltså tvärtom. Varför, kanske man då undrar?

lägenhet_Ostersund_isabellepedersen

Pryder detta inlägg med bilder från vår lägenhet i Östersund, för den var så fin!

För det första så har jag aldrig drömt om att flytta hem till Norrland, det har känts väldigt långt bort för mig tidigare i livet. Jag älskar Stockholm av hela mitt hjärta och har alltid känt mig väldigt hemma här. Hösten 2015 hade jag dock en liten Stockholms-dipp. Jag var lite stressad, less på kollektivtrafik, less på att det var så dyrt med boende etc. I samma veva kom det ut en annons om att ett Bed & Breakfast var till salu i Östersund, vår hemstad. Och här började det alltså spinna i mitt huvud. Jag målade upp en drömtillvaro på två röda om hur vi bodde i en lugnare stad, drev vår egen lilla verksamhet, hade nära till fjällen och lugnet. När jag går igång på nåt så är det ofta svårt att stoppa, och vips satt vi där och hade skrivit kontrakt, sålt vår lägenhet i Stureby och köpt en ny i Östersund. Det kändes orimligt spännande.

lagenhet_ostersund_isabellepedersen

Men som ni kanske minns så sket sig hela kalaset (läs om det här), och helt plötsligt stod vi i Östersund utan jobb och visste varken ut eller in. Men vi bestämde oss för att ge det en chans och gick in för att renovera vår drömlägenhet för att trivas. Och så körde vi igång. Sökte jobb, drog igång renovering (och ja, ni ser ju hur fint det blev på bilderna. ;)).

Basse fick heltidsjobb (han jobbar inom försäljning), men för mig som har ett lite mer kreativt yrke var det inte så lätt. Jag fick ett vik som webbkommunikatör på tre månader men sen fanns det inga jobb ute att söka. Jag konsultlade lite mot Stockholms-företag, fick lite jobb på radion i Östersund, men blev ganska stressad över jobbsituationen. Utbudet på jobb, särskilt om man jobbar med content och sociala medier som jag gör, är extremt mycket smalare i Jämtland än i storstan.

lagenhet_ostersund_isabellepedersen

Så började det gnaga i mig. Det hade nog gnagt hela tiden men det växte sig starkare och starkare.  Jag är en ganska social person med ett stort socialt umgänge som jag är ganska beroende av, och jag märkte att jag saknade det så vansinnig mycket.  Kände mig helt enkelt vansinnigt ensam. Visst, jag har några få fina vänner i Östersund, men i Stockholm har jag liksom mitt crew. Mina bästisar. Och de är så viktiga för mig för att jag ska fungera. Dessutom hade jag inget jobb där jag fick ett sammanhang.

lagenhet_ostersund_isabellepedersen

Den absolut största komponenten som gjorde att vi flyttade tillbaka var det sociala umgänget. Jag höll på att bli tokig. En annan var jobb. En tredje var utbudet. Gillar helt enkelt storstad. Att det alltid finns en ny bar/restaurang/café att testa, att det finns så stort utbud av bio, teater, shopping etc. Att känna sig ensam i en stad där det inte finns så mycket att göra suger (obs! Om man t.ex gillar friluftsliv och sport, dvs har andra intressen än jag, finns det ju såklart jättemycket att göra. ;)) .

Jag gick helt enkelt på gatorna och kände precis som när jag var 17 och bara längtade därifrån, och det kändes som om jag inte kommit någonstans i livet. Ganska länge vågade jag dock inte säga nåt, vet faktiskt inte ens om jag vågade tänka att jag faktiskt ville flytta tillbaka. Kändes som ett sådant misslyckande. Men en dag tänkte jag tanken och märkte att jag blev helt lycklig. Och varför gå runt och vara olycklig när något annat gör dig lycklig? Nej, det går inte! Vi fick helt enkelt börja prata om det. Till slut tog vi beslutet att flytta tillbaka och det kändes bara så rätt i hela kroppen. Inte en sekund har vi ångrat beslutet.

lagenhet_ostersund_isabellepedersen

Så. Om du nu sitter i storstan och är sugen på att flytta till en mindre stad/landsbygd så är det ju alltid bra att tänka igenom vissa saker. Det första är ju det här med sociala sammanhang. Hur viktigt det är för en. För mig betyder det väldigt mycket, och det är inte helt lätt att komma in i nya sammanhang när man 30+ flyttar till en ny stad. Självklart går det, men man kanske inte alltid är så sugen heller utan saknar sina kompisar som bor hundra mil bort. Tror också att det är toppen att ha fått ett jobb innan så man har ett sammanhang att komma in i på en gång. Samt fundera på det här med lugnare tempo och intressen, det är ju också bra. Jag älskar ju att åka till fjällen då och då, och till Östersund, och nu när vi inte bor där är det helt underbart igen! Att få lugnet, familjehäng etc. Men att ha en vardag där gjorde mig uttråkad. Jag är helt enkelt en storstadsperson. Där är man ju olika, och det är ju bra att tänka igenom.

Till sist är det ju faktiskt så, att en faktiskt inte vet förrän en provat ibland. Och det är ju inte hela världen om det blir lite fel, även om det är lite jobbigt i stunden. Stockholm finns ju faktiskt kvar om en ångrar sig. Vi är ju ett strålande bevis på det! Och trots att det Östersund inte var rätt för oss, så är jag ändå glad att vi provade, fastän inget blev som vi tänkt oss. Annars hade jag kanske alltid gått och undrat hur det skulle kunnat bli. Dessutom är jag helt och fullständigt nykär i Stockholm igen.

SparaSpara

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 3 Kommentarer

This November kicks last years Novembers ass

November har sitt lugna tempo här i Sundbyberg. Och trots att jag obviously älskar att va med min unge är det ju ruskigt skönt när hon sover på dagarna och man får lite egentid. När man kan dricka finkaffe och slösurfa. Extra nice när ens man bakat bullar (obs, detta händer ej speciellt ofta. ok, det har hänt en gång, men nu måste det hända fler gånger pga sååå göö ju!)

 

barnrum_Isabelle Pedersen

Jag samlar på ljusglimtar. Vi bor på nedre botten så solen når inte in här länge på dagarna i november. Då gäller det att passa på med kameran i högsta hugg. Ser ni den prickiga blusen och dregglisen? Det fick jag med mig hem från Vintagefabriken häromveckan. Hänger fint där på väggen (obs att jag rensade bort typ 17 grejer från hängaren innan jag tog den här bilden. Sällan såhär avskalat i ett hem med barn kan jag tro)

 

prickig blus Doris

Ännu finare är det såklart på Doris.

prickig blus Doris

Ja ni ser ju. Herregud, har jag gjort henne liksom? Helt osannolikt.

barnvagnspromenad

Så nedrans tacksam för hur soligt det varit denna november månad. Väldigt barnvagnspromenads-vänligt. Minns att det förra året var världens gråaste november och att det var isigt på gatorna i Östersund så det knappt gick att gå och att Trump precis vunnit valet och jag blev sjukskriven för depression. Trump härjar ju än men depressionen är borta sedan länge och solen skiner och den här november kicks last years Novembers ass. Så är det bara.

Följ mig på Bloglovin här.

Följ mig på Instagram här.

SparaSpara

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Hej Lovely life!

Åh, vad härligt att få komma hit till Lovely Life! Väldig ära att få vara i ett sådant ypperligt sällskap!

Jag hoppas att ni som följt mig tidigare hittat hit, men tänker också att det kanske är någon ny stjärna här som undrar vem tusan jag är?  Ny bloggplats kräver presentation!  Den kommer här:

Jag heter  Isabelle Pedersen. Född i Helsingborg för 34 år sedan. Flyttade till Östersund som 11-åring, har efter det bott på en hel massa platser men mestadels i Stockholm i vuxen ålder. För 2 år sedan flyttade jag tillbaka till Östersund, men ångrade mig, och är sedan i maj tillbaka i Stockholm. Det kändes helt enkelt inte rätt att bo i Norrland, och livet är för kort för att göra saker som inte känns rätt.

 

För tre år sedan var jag på en hemmafest i Östersund och träffade mannen i mitt liv. Han heter Sebastian och är 3 år yngre än jag men oftast mycket klokare. Vi är varandras motsatser ( jag är ganska så yvig, pratig, sprallig medan han är mycket lugnare och får mig att komma ihåg att andas) men samtidigt har jag aldrig känt mig så lik någon i hela mitt liv. En kan ju egentligen aldrig veta något men jag vet att jag kommer tillbringa hela livet med honom.  Här kan ni läsa om vår första kväll som var den mest magiska i mitt liv.

Efter 6 månader tillsammans så friade Sebastian till mig i ett stökigt rum i en fjällstuga under en nyårsnatt. Några månader senare, nämligen den 5 september 2015 gifte vi oss. Undrar ni hur tusan man kan gifta sig när man varit ihop så kort? Här kan ni läsa mitt svar på det. Är ni bröllopjunkies så kan ni se allt kring vårt bröllop här.

 

Det här är Doris! Hon kom till världen den 24 juli i år och är världens gladaste lilla unge. Just nu är jag mammaledig med henne så just för tillfället skriver jag en del om förvirringen, overkligheten och den totala lyckan över att hon har kommit till oss och att plötsligt vara mamma. Herregud alltså. Vad jäkla kär jag är i na! Doris älskar prickar och mönster, ja ni ser ju på bilden! Det gör jag med. Speciellt på kläder. Det lär dyka upp en och annan mönstrad outfit på denna blogg. Både på mig och Doris.

 

I större delen av mitt liv har jag jobbat som artist. Började trubadura redan som 12-åring och efter musikgymnasiet gick jag en musikalutbildning eftersom jag inte kunde välja mellan sång och teater. Sen frilansade jag som musikalartist i 8 år och gjorde allt från barnteater – till revy – till show – till musikaler.  Det var en fantastisk tid, men också väldigt psykiskt krävande att ständigt gå på audition och bli nobbad mer än hälften av gångerna. Jag var ganska upp och ner i mitt mående under dessa år, ständigt stressad över att inte räcka till.

 

En dag kände jag att jag inte ville gå på auditions längre – eller att jag i alla fall skulle ta en paus och försöka skaffa mig ett yrke till. Så det gjorde jag. Har alltid tyckt om att skriva och fota och då tänkte jag att webbkommunikatör kunde vara en bra grej. Gick 2 år på Medieinstitutets utbildning webbkommunikatör/ sociala medier. Så nu är jag webbkommunikatör. Men sjunger gör jag fortfarande emellanåt. På bröllop och dylikt. Ibland fotar jag också. Vill man ha någon som både sjunger och fotar på ett bröllop t.ex, då kan man fråga mig. Jag gör båda i kombination.

Just nu är jag ju förresten mamma-ledig, så livet är ju lite annorlunda för tillfället. Många promenader och häng på café, mindre jobb i huvet.

 

Jag, Sebastian och Doris bor i en 2,5 på 67 kvadrat i ett fint hus i Sundbyberg. Hit flyttade vi alltså i maj i år. Ibland kommer ni få se lite bilder härifrån. Vår förra lägenhet, som låg i Östersund,  tokrenoverade vi, så när vi kom till Sumpan var vi lite renoveringströtta, så vi låter det ta sin lilla tid här. Plus att vi ju är nyblivna föräldrar och ganska mycket fokus läggs på det. Men vi har lite projekt framöver som ni ska få hänga med på! Och ibland får ni hänga med hem till andra personer också!

 

Bloggat har jag gjort sedan 2008. Det här är min egen kreativa lilla värld som jag vill dela med er. Här kan ni läsa om massa saker som jag tycker är fint, som inredning, outfits, resor och vardagslunk. Fick jag välja skulle livet alltid vara som en fransk film, och den här platsen är givetvis lite mer filmisk än den ibland mer grå verkligheten. Jag är alltid ärlig, men det är alltid roligast att fota och dokumentera saker som sätter guldkant på vardagen, och alltid roligast att titta tillbaka på.

Jag är en väldigt nostalgisk person – en sådan som hade åldersnoja redan då jag skulle fylla 13 eftersom jag inte skulle få vara barn mer (åldersnojan idag ska vi inte tala om).  Är också ganska social och utåtriktad men kan trots det känna mig blygast i världen ibland – har inga problem med att t.ex hålla föredrag/stå på scen men kan känna mig obekväm i mingelsituationer (men babblar oftast på ändå pga nervös).

 

Det var allt för nu. Undrar ni något är det bara att fråga på! Tycker alltid om frågor. Eller kommentarer i allmänhet. Blir så lätt ensamt att blogga i längden annars. Välkomna hit! Hoppas att vi ska trivas tillsammans! Puss o kram!

Follow my blog with Bloglovin

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 7 Kommentarer

Fredag på Vintagefabriken i Midsommarkransen

vintagefabriken_0004

Förra fredagen var jag och Doris ute på äventyr. Vi skulle åka hela vägen till söder om stan, nämligen Midsommarkransen. Det var en strålande fin höstdag. Blir alltid alldeles varm i hjärtat i Kransen. Bodde där för en herrans massa år sedan och trivdes sååå bra. OBS Trivs i Sumpan mä!

vintagefabriken_0018

Kom fram hit! Till världens finaste lilla butik – Vintagefabriken. 🙂

vintagefabriken_0021

Alltså ni ser ju! Vill ha precis allt i den här butiken. Så nedrans drömmigt!

vintagefabriken_0027

Lollo stod och fixade och donade.

vintagefabriken_0030

Doris hängde hos Linda så jag fick klämma och känna på grejer. Även Dodo var minst sagt imponerad av butikens innehåll. Väldigt storögd tittade hon sig omkring på alla färger och mönster.

vintagefabriken_0038

Kattkudden till höger blev en av Doris favoriter.

vintagefabriken_0029 vintagefabriken_0046

vintagefabriken_0041

Orkar ej finheten!

vintagefabriken_0013

Hängde även lite vägg i vägg – där de har sitt kontor och hittar på massa kreativa upptåg.

vintagefabriken_0016

Inte så tråkig arbetsplats, eller?

vintagefabriken_0010

Tapetdrömmar åt alla håll och kanter.

vintagefabriken_0002_1Sen vinkade vi hejdå till Midsommarkransen och for vidare iväg i fredagen.

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Frågor och svar – om fotografering, vegetarianism och spöken

Kom på att jag hade några frågor som ni inte fått svar på. Förlåt, skyller på amningshjärnan. 😉 Här kommer de. Ska även svara på det här om att flytta till Norrland och sedan ångra sig, men det får ett eget inlägg. 🙂

Vad fotar du med för kamera och objektiv? 🙂

Jag har en Canon 5d mark III, och allra mest fotar jag med en fast 35 mm. Har även ett 50 mm objektiv och ett 24-70, men 35:an är min favorit. Älskar min kamera men den är ju ganska otymplig att släpa med även om jag är van. Drömmer om en lite mindre som man kan stoppa lätt i väskan.

Brighton_0392

Hur redigerar du dina bilder?

Jag fotar alla bilder i raw-format och redigerar dem i Adobe Camera raw som är en del av Photoshop kan man kanske säga. Öppnar bara upp bilder i Photoshop om jag ska redigera mer ordentligt eller göra kollage eller gifar t.ex.

Har för mig att du är vegetarian (kan ha fel) berätta gärna mer om det isf !

Jag är pescetarian, dvs äter fisk, men ej kött. Blev det i gymnasiet så har ju varit det så länge jag kan minnas typ. Tycker aldrig att det varit några problem då jag helt enkelt inte tycker om kött så mycket. Händer någon gång ibland att jag smakar lite vilt när jag är i Jämtland. Händer även att jag äter kyckling om jag blir bjuden på det, men det är ytterst sällan. Att vara pescetarian för mig är en livsstil, ett val jag gjort för att det känns bra för mig och för vår miljö. Det är inte att jag förbjuder mig att smaka något annat, däremot är det sällan jag vill det. Tänker att alla får göra som de vill, att alla hittar sina sätt att bidra till en bättre miljö, men tycker definitivt att alla kan se över sin kött-konsumtion. Om alla skulle äta vegetariskt bara en dag i veckan skulle det göra stor skillnad ju. 🙂

haymarket_0009

 

Tycker du har så fin inredningsstil så ser gärna mer om inredning och hur du tänker kring den!

Tack så mycket! Gud, tycker den känns så spretig just nu. Känns som vi har en stil i köket, en i vardagsrummet och en i sovrummet typ, haha! Har liksom inte riktigt hunnit med sen vi flyttade in, och sedan Doris kom. Konstigt nog trivs jag ändå bättre här än någonsin. Ska försöka dela med mig lite mer om inredning framöver ändå kanske. Svårt att förklara hur jag tänker dock, kör oftast bara på känsla faktiskt. Men ska försöka bli bättre på att förklara när jag kan. 🙂

tavelvägg_sumpan_0062

 

Jag har lite random fråga, hehe. Mina föräldrar kollade en gång på lägenhet i huset ni bodde i i Östersund. Vet dock inte om det var samma lägenhet. De gillade lägenheten/huset i sig, men fick känslan av att det spökade där. Märkte ni någonsin av något sånt?

Haha, vad roligt att du säger det! Det var väldigt många som hade en relation till huset vi bodde i. Nästan varenda människa vi träffade i Östersund hade bott där/haft en kompis som bott där, och det var faktiskt ett par stycken som frågade om vi märkt av spökena. Jag märkte aldrig av något spökande, men kunde ibland känna mig lite mörkrädd när jag var ensam hemma, så kanske var det något där ändå. 😉

prästgatan

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Prick-universum

mobil_johanna_0060 mobil_johanna_0053 mobil_johanna_0055 mobil_johanna_0050Har ni sett en så fin mobil? Det har inte Doris gjort i alla fall. Hon är helt tagen av detta lilla snurrande prick-universum som hennes faster Johanna har gjort. Så sjukt fint gjord! Typ matematisk exakthet också som får pinnarna att inte tippa över utan snurra runt och sväva så fint som den gör. Så glad för den! <3

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 3 Kommentarer

Halloween på Gröna Lund

grönan2017_0049 grönan2017_0050 grönan2017_0053 grönan2017_0087 grönan2017_0089 grönan2017_0070 grönan2017_0091 grönan2017_0078 grönan2017_0086 kopiera grönan2017_0105 grönan2017_0114

Jag och Emmie lärde känna varandra 2011 när vi jobbade som artister på en båt. Den sommaren gick vi på Gröna Lund och skakade hand på att Grönan skulle bli en tradition för oss en gång per år så länge vi lever. I år trodde vi att vi hade brutit traditionen då vi ej fick till det i somras pga att jag var höggravid och sedan nyförlöst. MEN! Så kom plötsligt Halloween på Gröna Lund och vi fick en till chans! Och som ni ser så tog vi den! Tradition ej bruten!

Det var så himla fint och kusligt på Grönan. Jag och Emmie som ej setts på tre månader då hon jobbat i Köpenhamn gick och satte oss och käkade och drack öl först för att snacka ikapp livet. Vips hade det gått tre timmar. Vi fattade ingenting, tiden bara sprang iväg! När vi äntligen tog oss ut på området igen var det typ 1 timmes kö till alla spökhus och karuseller plus att mina bröst började göra sig påminda om att jag behövde hem och amma min bebis plus att Emmie var mörkrädd, haha. Så vi gick bara runt en stund och insöp atmosfären, spelade på hjul som vi ej vann på, och hade det jävligt gött! Huvudsaken vi fick vår årliga Grönan-dejt. Det viktiga är ej antalet karuseller och spökhus. Det viktiga är min och Emmies tid på vår bästa plats.

Tidigare år av Isa och Emmie på Grönan:

2011/2012/2013

2014

2015

2016

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 1 Kommentar

Höst på Djurgården

Djurgården_oktober_0015

Igår var det fredag och jag och Doris skulle på utflykt in till stan. Det var grått täcke över Stockholm, men fint ändå. Älskade jäkla stad!

Djurgården_oktober_0005

Med oss på vår utflykt hade vi Nilo!

Djurgården_oktober_0021

Vi promenerade längs Strandpromenaden och över på Djurgården.

Djurgården_oktober_0027

Doris vaknade och ville upp ur vagnen. Lite blyg och nyvaken till en början.

Djurgården_oktober_0030

Men så piggnade hon till, min älskade unge. <3

Djurgården_oktober_0031

<3 <3 <3

Djurgården_oktober_0099

Stockholms-hösten sjunger på sista refrängen. Vissa träd hade tappat sin kostym.

Djurgården_oktober_0046

Vi hade tänkt gå på Nordiska museet, men bestämde oss för att vänta med att gå dit tills 50-talsutställningen öppnar.

Djurgården_oktober_0052 Djurgården_oktober_0055

Finingar!!!!

Djurgården_oktober_0075

Vi gick hit istället. Till Flickorna Helin Voltaire.

Djurgården_oktober_0077

Käkade lunch. Alla tre.

Djurgården_oktober_0084

Gott som tusan. Och väldigt mysigt ställe. Perfekt att gå på om man ska på dejt tänker jag. Tips till singlar!

Djurgården_oktober_0094 Djurgården_oktober_0095

Doris, din himla gullunge!!!!

Djurgården_oktober_0072

Efter lunch promenerade vi tillbaka genom stan. Så underbart att promenera på Djurgården en vardag, pga så lite folk.

Djurgården_oktober_0101

Sen åkte vi hem till Sumpan igen. Här ser ni min innergård i höstskrud.

Djurgården_oktober_0108Jag köpte med mig lite helgblommor. Hann städa medan Doris sov en timme till i vagnen på vår lilla uteplats och sen kom Basse hem och vi drack vin och kollade på Idol. Perfekt fredag med andra ord!

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Tredje månaden med Doris

028B6341

Herregud, svisch sa det bara så har det gått en månad till! Tycker det var alldeles precis jag skrev om andra månaden. Doris har alltså gått och blivit 3 månader och är världens charmigaste och mest underbara unge.  Japp – jag är partisk, men så är det!

Med risk för att låta så jävla klyschig nu – men jag är så nedrans lycklig! Det blir ju bara roligare och roligare att vara mamma. Helt ärligt så är det typ inget att klaga på för tillfället. Doris är så himla drömmig, jag fattar typ ingenting. Har varit så inställd på sömnbrist, och det är knappt så jag vågar säga det, men hon har börjat sova heeela nätterna. Somnar vid 24 och vaknar typ 9, utan att vakna för att äta på natten.  Jag sover typ mer än jag nånsin har gjort. Jag förstår att detta kanske bara är tillfälligt, men desto större anledning att njuta och götta sig i det nu då! 🙂

På dagarna är det sämre med sömnrutiner. Vissa dagar sover hon jättemycket, och vissa nästan inte alls, vet inte riktigt varför det är så olika.

doris_3månader_0009

Hon är så glad oxå!  Skriker nästan aldrig (peppar, peppar). Hon kan vara lite gnällig emellanåt om hon är trött eller hungrig, och hon säger till om nåt är fel, men för det mesta är hon väldigt glad. Hon ”pratar” väldigt mycket och älskar när jag har sångstunder med henne. Hon vill sitta och stå mycket, tycker inte det är så kul att ligga ner längre. Hon vill upp och hon vill va med. Hon är en rejäl tjej. Väger 6,5 kg och är 61 cm lång. Ligger över kurvan på vikt, men inte på längd. 🙂 Hon börjar bli riktigt stabil i nacken.

Vad gäller amningen har det ju gått från något jag nästan gav upp i början till att bli något jag gillar. Tycker det är mysigt nu, och så så lättsamt. Att bara kunna fixa fram maten på en sekund var jag än är.  Vi kör fortfarande flaska en gång per dag, och jag har varit hemifrån två kvällar, på en middag med tjejkompisar och på ett event. Det har gått hur bra som helst! Så glad att hon tar flaskan!

Doris_glasögon_0095Vi har börjat i föräldragrupp, och det är ju nice att hänga med lite andra mammor och bebisar här i området. Vi har varit på några promenader, fikat och gått på öppna förskolan ihop. Det är toppen! Jag och Doris vågar oss allt längre hemifrån, vi har även åkt pendeln själva nu, till Odenplan. Det tar bara 5 minuter från Sumpan, så det känns inte så läskigt haha! Men tror faktiskt jag vågar åka mest överallt nu, har bara inte hunnit så mycket. Njuter så mycket av att bara vara hemma nu oxå, i höstrusket. Men i morgon ska vi åka till Djurgården och kanske gå på Nordiska museet, det blir vårt längsta hittills. Får återkomma om hur det går. 🙂

028B6365_1

Den här senaste månaden får mamma-livet riktigt högt betyg. Ledsen om jag provocerar någon nu, men jag tänker att det går upp och ner. Nästa månad kan det ju vara precis tvärtom, så just nu njuter jag i fulla drag av min drömmiga unge. Och jag lovar, vill inte bidra till att måla upp nåt härligt mamma-liv, när jag har det kämpigt så lovar jag att berätta det. Men nu flyter det på så bra, och är så nedrans tacksam och glad för det. Att vara mamma är så fint.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 7 Kommentarer

Frågor och svar – Om vårt bröllop på Jamtli med mat från Jazzköket

Hej! Min fråga rör ett tidigare kapitel i ditt liv. Fullkomligen älskar ditt bröllop och har det som stor inspirationskälla till mitt eget. Så jag undrar lite kring kostnad för mat från jazzköket, typ per person, och hur ni gjorde med porslin i lokalen? Är också grymt förtjust i Jamtli och vill visa det för alla mina sörlänningsvänner varför lokalen känns optimal. ja egentligen alla tips gällande lokalen, mat och fest som du har! Kanske inte är ett optimalt inlägg för alla läsare men jag skulle vara supertacksam! Grattis till den lilla tösen förresten, kul att se att ni verkar ha kommit på plats även fast det inte var i Östersund som tänkt! ni ger en annan mod att pröva att flytta hem och om det skulle kännas fel så finns Sthlm alltid kvar. Tack för fin inspiration!

Hej! Vad roligt att du blir inspirerad av vårt bröllop! Det var verkligen magiskt på alla sätt och vis. Till att börja med – vi gifte oss i september, vilket betyder att Jamtli Historieland inte är öppet för säsongen vilket är ett stort plus. Det går bra att hyra lokalen under sommarsäsong också (midsommar – slutet av augusti), men det blir ju inte lika privat om man vill ha fördrink eller fota ute på området tex. Dessutom kan man inte låna porslin under sommaren då det används i kafét, men i maj och september kan man hyra köket som ligger nära festlokalen och då ingår porslinet där.

bröllop_jamtli_appendixfotografi

bröllop_jamtli_appendixfotografi

Mina föräldrar jobbar på Jamtli vilket gjorde att vi fick lite fördelar som jag vet att de inte fixar till alla som hyr lokalen. T.ex fick vi åka karusell och åka i gamla bilar men det är bara för att min pappa är fordonsansvarig och liksom är den som tar hand om / kör de bilarna till vardags. Tror inte man kan låna bilarna annars, men vet att man kan hyra häst och vagn, och det är ju också väldigt fint. 🙂

bröllop_jamtli_appendixfotografi bröllop_jamtli_appendixfotografi bröllop_jamtlii_appendixfotografi

Då vi hade långväga gäster så hyrde vi hela vandrarhemmet som ligger i direkt anslutning till Brunflologen (festlokalen). Det var bra på flera sätt. Dels att man kunde erbjuda boende (till ett bra pris för gästerna) på krypavstånd :), och dels var det inga andra gäster på vandrarhemmet som man behövde ta hänsyn till.

Angående Jazzköket så hade vi lite special där oxå, då det är nära vänner till oss som driver det, vilket gjorde att vi fick specialpris. Men vet att de gör catering till bröllop då och då,  vet tyvärr inte vad det kostar dock, det får du helt enkelt kolla med Jazzköket. Hur som var maten fullkomligt magisk, kan verkligen rekommendera!

bröllop_jamtli_appendixfotografi

Som sagt, lite perks för oss då vi både har koppling till Jamtli och Jazzköket. Men det går ju såklart bra att använda sig av båda även utan koppling, men är nog lättast att ringa och prata med Jamtli ( eller maila jamtli på bokningen@jamtli.com) och Jazzköket så att du får svar på exakt vad som gäller vid bröllop, och vilka möjligheter som finns och till vilken kostnad.

Hur som så var det en perfekt lokal om man vill ha ett bröllop med mycket mysighet och känsla. Dock är det ju bara lokalen man hyr (med bord och stolar såklart), men man får ju jobba lite runtomkring med känsla och pyssel, men så är det väl med de flesta lokaler. Och dessutom halva grejen kan jag tycka, för att göra det personligt på sitt vis! 🙂

Just det, man kan ju förresten dessutom hyra  kyrkan på Jamtli och ta dit en präst eller vigselförättare. Jättegullig kyrka, och perfekt om man vill ha allt samlat på samma ställe. Dock kan man bara vara max 70 personer max tror jag (helst färre), så vi behövde större.. Lycka till med bröllopsplaneringen! Och grattis också såklart! 🙂

bröllop_jamtli_appendixfotografi-340-av-566

Vill någon se mer från vårt bröllop kan ni göra det HÄR.

Alla foton är tagna av Appendix Fotografi.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer
Sida 1 av 9012345...102030...Sista »