Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode

Jag har världens bästa jobb, nämligen att äta, laga, prata, skriva och styla mat för tidningar, kokböcker, radio, tv och reklam. I Sverige och utomlands. Vill man placera mig i ett fack så jobbar jag som frilansande matkreatör, matstylist och tv-kock. Föreläsare, kokboksförfattare, krögare och konsult. Det handlar om mat helt enkelt. Mat, smaker, råvaror och sköna möten i köket. Ni förstår väl att jag inte har så många tråkiga dagar på jobbet?

Utöver det handlar livet mest om allt som händer på vår prästgård i byn utanför Falkenberg. Gården jag delar med man och 2 barn, en herrans massa djur och en galen mängd prylar som berättar en historia. Här hittar ni också helgpizzerian Prostens pizza som jag och min man driver tillsammans, och på gården intill bbq-stället Aska BBQ som vi driver ihop med ett gäng sköna människor. Och just det där sista; kreativa samarbeten med sköna människor, är något som jag blir hög av!

Instagram @lisalemke
lisa@lisalemke.se

Italienska mandelkakor – baka dem!

mandelkakor_lovelylife

Jag älskar de här kakorna. Sega, vansinnigt goda och inte för mycket tjafs och pill. Och så får de mig att minnas Italien. Men ändå glömmer jag bort dem mellan varven. Det är kanske därför jag älskar dem så mycket. Att man får längta lite.

Vi hoppade direkt från långkalsonghäng och uteliv i snön till en helt galen jobbvecka, både jag och maken. Tidiga mornar, sena nätter och inte mycket sömn där emellan men det tycker jag man kan ta när man vet att det är en begränsad tid. Just nu vet vi att måndag – söndag kväll den här veckan är intensiv, men sen går vi återigen in i ledighet med ett långt och härligt påsklov framför oss. Snart är det dags för Hjalmar att börja förskolan, bara en månad kvar, så då passar vi på att verkligen göra ledigt av ledighet så att säga.

Vet ni vad som alltid händer mig när jag har som mest att göra på jobbet? Jag får, oftast väldigt sent på kvällen, ett sånt vansinnigt sug på att baka småkakor. Fast man kanske just i det läget egentligen borde behöva frukt, grönt och sömn istället för just småkakor. Och just den här kvällen är jag sugen på att baka just ovannämnda mandelkakor. Inte minst för att jag så sjukt fina ägg som bara ligger där nere i köket och skriker på mig….

Italienska mandelkakor

ca 25 kakor

200 g sötmandel
1 1⁄4 dl strösocker
2 st bittermandel
1 1⁄2 msk amaretto (mandellikör)
2 äggvitor (från ägg modell mindre)
florsocker

Värm upp ugnen till 200 grader. Mal mandel (och bittermandel) eller kör den i en matberedare med knivtillbehör i ett par minuter. Blanda mandeln med socker i en bunke. Rör ner likör och en äggvita i taget. Smeten ska vara lite väl kletig beroende på hur stora ägg du använder, men är den väldigt svårarbetad kan du tillsätta lite vetemjöl.

Häll ut florsocker i en djup tallrik. Forma cirka 1 matsked av den relativt kletiga smeten till en lite slarvig kula och rulla den i florsockret.(lite slarvigt sådär) Upprepa med resten av smeten och lägg kulorna glest på ugnsplåtar klädda med bakplåtspapper.

Grädda kakorna mitt i ugnen i 14–16 minuter. Kakorna ska ha fått fin färg men vara lite sega i mitten.

Foto: Magnus Carlsson

 

1 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Superhjälten Dan Barber

Det här är en av mina största inspirationskällor. Dan Barber. Han är verkligen uttrycket “hållbarhet” personifierad och ett restaurangbesök på hans ena krog Blue Hill Stone Barns en dryg timma utanför New York (som för övrigt är hans mormors gamla gård) är en av mina absolut häftigaste matupplevelser. Just nu driver han popup-krogen WastED på Selfridges i London med gästspel av bland annat Björn Franzén, Daniel Berlin och en av i mina ögon Sveriges duktigaste och mest sympatiska kockar Paul Svensson.

Du har väl inte missat Netflix-serien Chef´s table? Kolla in den annars, tillsammans med grymma dokumentärer som sustainable, food choices och sour grapes och andra matiga serier. Kanske största anledningen att skaffa Netflix om du frågar mig! (Nu har jag och kärleken förvisso as we speak precis upptäckt House of cards, kanske sist av alla men stort ändå!)

Tillbaka till Dan. DAN. När jag läser nåt av honom, lyssnar på hans föreläsningar eller kollar på typ hans Chef´s table, då händer det något i mig. Jag vill jobba. Laga mat, odla, driva projekt tillsammans med bönder, skaffa ännu mer djur, bli bättre på det här med bin, använda varenda millimeter av vår halva hektar tomt, prata om hur viktigt det är med hållbart ätande och helt enkelt bara göra det jag kan för att hjälpa till att få bukt på en matindustri, men kanske framför allt en matkunskap som håller på att gå käpprätt åt helvete rent ut sagt.

Hur som helst, spana in videon i sin fullängd och gör i alla fall nåt litet val idag som kan hjälpa framtiden på vägen. Själv ska jag försöka hinna röja ut hönshuset i eftermiddag och hämta hem hönorna från vinterboendet hos grannen. Längt på det!

lisa_danbarber_lovelylife
Jag på Blue Hill Stone Barn med en av Dans hönor hösten 2014. Hon var på rymmen, så jag tog na i famnen och lyfte in henne i hönshuset igen. Sen gick jag in och fick aha-upplevelse över torkade ägg på äggstock. (Som man ju faktiskt upptäcker om man måste slakta en värpande höna. Mer om det fantastiskt coola med värpande höns längre fram) Så vill jag börja varje restaurangbesök.

2 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Snowracer nerför fjället

barnenifjallen_lovelylife

Är du i trakterna kring Funäsdalen, Bruksvallarna, Ramundberget så måste jag bara tipsa om världens roligaste adrenalin-pumpande race!

Boka bandvagnen från Bruksvallarna upp till Kariknallen, sätt hjälm och goggles på huvudet och dra med snowracer.  Börja med en promenix uppe på fjället (magiskt när vår-skaren finns där), stanna till på en fika på Kariknallens våffelstuga och se sen till att alla blixtlås är ordentligt uppdragna. För nu blir det åka av! För om du följer bandvagnens led tillbaka nerför fjället har du ett 5 km nonstop snowracer-åk. Så galet roligt!

snowrace_kariknallen

1 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Mat på magen

juniqe_troja_2_beskuren_2

Tidigare i vintras klickade jag hem den här fantastiska tröjan designad av Linda van Bruggen  och det känns lite som att var jag än går i den där tröjan så får jag komplimanger. Älskar den på så många sätt! Överhuvudtaget är jag en sucker för matigt mode och roligast shopping har jag nog haft i Tokyo där lite allt är möjligt. Efter en tvättviknings-bonanza förra veckan med 23969539049 udda sockar i olika gråsvarta nyanser känner jag däremot just nu mest för att go all in på ett gäng sockar från de här men är rädd att det slutar i rocka sockarna varje dag. Men vad är det å andra sidan för fel med det? Om det var meningen att vi skulle ha jämna sock-par, skulle de väl inte försvinna så sabla lätt?!

2 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Gone skiing

test2

Tystnad, bitiga kinder och långkalsonger som desscode. Jag Ä-L-S-K-A-R fjällen! Eller kanske i synnerhet Ramundberget uppe i Härjedalen som är lite fjällen i mitt hjärta. Dels för att både jag, brorsan, mannen och ett gäng vänner säsongat här uppe när det begav sig och det vilar på många fina minnen. Men också för att det faktiskt var just här uppe som jag och Marcus träffades för 15 år sen. Det är lite hemma liksom. Här får man bara vara sig själv, utan ompa-bompa, köer och prestige. Det gillar jag.

selfie_fjallen_lovelylife

En del av mig mår som allra allra bäst just så här. Släng in en tallrik långfil med hjortronsylt och tunnbröd till frukost och lyckan är komplett.

1 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 1 Kommentar

Friterade oliver och nya lagg

oliver magnus carlsson

Åh vilken fredagspepp jag sitter inne på hörni! Solen skiner, fåglarna kvittrar, takboxen är på bilen och imorrn är det den här familjen som åker upp till vår favoritplats i svenska fjällen. Älskade ramundberget! Tycker adressen säger allt om platsen; Vägs ände. I rest my case. Kanske känns helt galet åka norröver när alla letar vårtecken här nere, men tycker det känns som en perfekt avslutning av vintern. Jag och grannen Viktoria bestämde dessutom att vi ska göra vårt årliga vårskrik på backen när vi kommer hem, för då har vi bestämt att våren ska vara här.  Och härligast av allt är jag för första gången på 15 år kommer få åka på nya egna skidor. Hittade ett riktigt vrålåk på rean som jag längtar efter att få ta premiäråket med. Och sjukt snygga är de också!

Men innan vi sätter oss i bilen ska vi ha något lite mer ovanligt i den här familjen. Fredagsmys. Driver man två krogar är det inte jättevanligt att hela familjen är samlad på fredagskvällen så för oss blir det inte så lite pepp på när det väl händer. Viktiga mat-beslutet (ikväll blir det svamprisotto), vad ska vi se för film(eller glöm det, så här i let´s dance-tider vet jag vad både jag och Lilly röstar på…), vilken låt fredagsdansar vi till och inte minst vad ska vi snacksa på?

Tänkte bjussa på ett riktigt smarrigt snacks, eller drinktilltugg om man så önskar. Går hem hos både stora och små här. Receptet kommer från min bok Lisa på landet och bilden är tagen av min fantastiska vän, granne och fotograf Magnus Carlsson.

Friterade oliver

1 ägg ca
1 dl vetemjöl
1 d ströbröd
1/2 dl finriven parmesan
200 g fyllda gröna oliver
Rikligt med frityrolja

Blanda ströbröd och parmesan i en djup skål. Häll mjölet i en annan skål och vispa försiktigt upp ägget med en gaffel i en tredje skål. ’Värm upp frityrolja till cirka 180 grader i en kastrull med höga kanter. (Ha kastrullocket i närheten, och om oljan skulle fatta eld – lägg genast locket på kastrullen och stäng av plattan. Och ha inte köksfläkten igång.) Doppa oliverna i mjöl, i ägg och slutligen i ströbrödet. Fritera 6–8 oliver åt gången tills de är gyllenbruna. Låt svalna lite på dubbelt hushållspapper. Servera oliverna antingen varma eller kalla – precis lika goda vilket som!

Fin fredag på er hörni!

skidor

Glad tjej och väldigt rosa skidor!

2 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Vi har krullhåriga grisar på backen

mangalitza

 

Har ni sett nåt sötare? (Och hur skönt ser det inte ut med klorofyllgröna ängar med maskrosblommor? min kropp skriker VÅÅÅÅÅÅR!) Det här är delar av ett väldigt kul projekt som vi har tillsammans med by-kompisen Skrea ost, eller mer konkret Monica Bondesson (så rätt namn för en bondmora, eller hur!) Grisarna på bilden är av rasen mangalitza/mangalitsa, eller ullgris som de också kallas på svenska på grund av sina fantastiska borst. De är en korsning mellan vildsvin och gris och härstammar från Ungern, där de i själva verket är landets nationalsvin. Bara en sån sak!

Vi håller på med en hel del sådana här knasiga, passionsdrivna grejer här på Skrea Backe och då jag får väldigt mycket frågor kring det så tänkte jag berätta lite om olika sådana här projekt. Vi börjar med våra älskade mangalitza så får ni hojta till om det är något annat speciellt som ni vill veta mer om.

Jag och Marcus (mannen) fick upp ögonen för den här rasen för några år sedan på ett stopp hos londonkrogen Pitt cue. Ja, ni ser ju på the look att de är något alldeles extra men framför allt så är köttet helt magiskt. Eller kanske just kombinationen kött och fett. Det kan låta makabert och inte alls särskilt hälsosamt att snacka grisfett på det här viset för många, men min köttfilosofi är “sällan men tokbra och enbart djur som haft det kalasfint i livet”. Och har man den inställningen, ja då kan man faktiskt unna sig lardo på mackan utan några som helst problem!

Som sagt är jag inte riktigt den som helst går omkring och grunnar länge på beslut, utan när det visade sig att Monica också hade fått upp ögonen för mangalitza då hade vi snart fått kontakt med en fantastisk kvinna strax utanför min hemort Skillingaryd som hade ett gäng renrasiga mangalitza till salu. Jag och ungarna lånade ett hästsläp av en kompis och styrde kosan hem till mamma och pappa för att hämta en storebrors och två lillsyrror. Det slutade med att jag körde in till Monica med en galt och TRE gyltor(tjejerna alltså) i släpet istället… Vem kan säga nej till ulliga och gulliga kultingar?!

Nu har vi snart haft dem i ett år. Galten har fått flytta till grishimlen (och in i våra magar, och oh my vilken gris han var….Lycka!)  och tjejerna som vuxit till sig rejält har just nu kärleksbesök av en riktig casanova i hagen. Dessvärre är det väldigt svårt att hitta mangalitza-killar från annan familj här i Sverige, så första kullarna kommer bli en korsning mellan Linderöd och Mangalitza. Men till nästa kull hoppas vi att det finns någon här i krokarna (eller ens typ i södra Sverige) som har importerat en stilig mangalitza-kille från annan linje som tjejerna kan få kuckilura med.

Vill du läsa mer om mangalitza, så tycker jag det finns en del bra här att hitta :-) Det roliga är att här i Sverige är mangalitza på uppgång, och allt fler har börjat se storheten i dessa fantastiska djur och deras kött. Som sagt, jag vill verkligen pusha för det här med att äta kött färre gånger i veckan,  men istället välja så mycket bättre kvalitet. Där det finns fler aspekter kring köttet än bara just mat. Som att bevara lantraser och supporta våra duktiga svenska bönder. Bättre kött till folket helt enkelt!

0 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 2 Kommentarer

Elvis-drömmar, Nashville och New Orleans

elvis foto-theclassyimage

 

Min älskade svärmor, Barbro 78 år i sommar, har alltid älskat den stiliga mannen på bilden. Och i år införlivar vi drömmar i den här familjen, efter att ha haft ett riktigt skit-2016 med alldeles för många familjemedlemmar som lämnade oss. Så i juni packar hela tjocka släkten ihop sig och drar på fake-polisongerna och drar västerut. Tillsammans, från 1,5-åriga Hjalle till 78-åriga farmor och allt där emellan. Vi är så svårt peppade!

Graceland, Nashville och New Orleans. Det är vad som står på rese-agendan. Egentligen är jag inte en klassisk US-lover, men att göra det här tillsammans hela familjen ger mig gåshud. Äventyr, drömförverkligande och så lite Nola-wodoo över det hela. Love it! Roadtrip. Hänga på en porch halva nätterna och titta på eldflugor och snacka skit. Dricka dålig öl och grilla burgare och inte minst köpa på oss den mest tacky elvis-pryl vi bara kan hitta.

Vi håller på och planerar för fullt, men något säger mig att NI kanske sitter på en mängd grymma tips. Eller hur?! Släng hit dem så blir jag så glad! Var äter vi, var ska man bo i New Orleans (vi hör hus överallt, men vilket kvarter), vad får vi inte missa, vilka vägar ska vi köra och vilken märklig wodoo-shop måste vi bara besöka? I´m all ears!

Nu, lördagsfrukost med tokfamiljen där nere. Sen ska vi ta tag i en återvinningsstation from hell, belöna oss med fika på Solhaga stenugnsbageri i Slöinge för att sedan åka hemma och dra igång pizzaugnen inför en kväll på Prostens pizza. Vad gör ni?

Foto: pinterest.com

4 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 4 Kommentarer

Hejsvejs och VAD-listan

232110

För att älska att skriva är jag generellt en ganska halvdan bloggare. Med det sagt hoppas jag att du kommer ha lite överseende med mig så här i början av något som jag skulle vilja beskriva som Lisa loves Lovely life. För jag är svårt peppad över det här! Vilket gäng att få omges av här på sajten, och det är sådant här som jag går igång på. Nätverk, samarbeten, få varandra att lyfta.  Allra helst såklart när det kommer till sjukt talangfulla och härliga tjejer.

Men jag är inte mycket för att smyga i busken så att säga, utan nu tar jag och hoppar. Drar igång! En del av er kanske har sett mig eller mitt namn någon gång, och jag kommer berätta mycket mer om mig, livet jag lever här på prästgården utanför Falkenberg, mat, företagande, ungar, resor, jobb, vackra saker, byggen och drömmar. Men till att börja med snor jag en lista från grymma Underbara clara och ger er en första inblick i vad jag egentligen tycker om ditten och datten. En VAD-lista helt enkelt :-) Vi ses vänner!

Vad stressar dig? Generellt försöker jag att inte stressa, för jag har genom åren lärt mig att man får absolut INGET BRA gjort om man stressar. Istället har jag övat på att verkligen försöka plocka ner en boll i taget, klara av den och gå vidare. Svårare än man tror. Generellt sett skulle jag säga att alla människor idag tycker att de har så vansinnigt mycket att göra, så det hjälper heller inte att säga det, så det är bättre att bara skriva en lista som du kan bocka av, kavla upp ärmarna och sätta igång. Men sen kan jag såklart känna mig sjukt stressad av sånt jag inte kan påverka. Värdsklimatet, krig, Trump och tanken på att vi inte lever för alltid och jag förr eller senare alltid kommer förlora människor jag älskar. Men sådana tankar ska man bara mota i dörren.

Vad ska du göra ikväll? Har jag väldig flyt och får göra det som står i almanackan så ska jag ta tåget upp till Göteborg, gå på en tjejklubb som heter Champagneklubben som handlar om att boosta varandra. Och dricka bubbel såklart. Men då hela familjen legat sjuka en vecka och precis blev friska igår, så kan man säga att det är en del på min lista innan jag kommer iväg…

Vad är svårt? Att få till en bra jord i trädgården som gör att det prunkar så där som jag vill. Att hitta stunder för egentid med min man. Och att försöka låta bli att äta alldeles för mycket socker. (eller så skiter man bara i det mellan varven.)

Vad är lätt? Livet som en familj när man har mycket tid tillsammans. Tid ihop är lösningen på allt. Från läggning, städning och skavda knän, till glasskrig och udda sockar. Men sen ska man få till det också. Det är också mycket lättare att dra igång en middag, åka till hönsen eller scrolla instagram än att ta tag i jobbigare saker som bokföring och sortera just de där udda sockarna.

Vad blir det för middag idag? Hm, såg att det låg väldigt mycket betor i kylen och det är hög tid att käka fisk idag. Så jag kan tänka mig att det kan bli bakade betor, en bit stekt eller ångad fisk och kanske ett gott smör och lite bönor. Men mest är jag nog sugen på fisktacos.

Vad vill du göra mer? Jag vill skriva mer. När jag började frilansa skrev jag mycket mer och jag älskar det. Få trolla med orden och bygga ihop en text med lite magkänsla som påverkar någon. Sen skulle jag vilja hinna rida mer.

Vad går du igång på? Samarbeten med sköna, kreativa människor. När man sitter tillsammans och kläcker idéer och känner att det här, det här kommer fanken bli bra. Oh, då får jag pirr i magen. Jag gillar när det snurrar och rör på sig lite. Jag är mer av en igångsättare och genomförare, är den som får tillfredsställelse av att få hjulet att rulla vidare år efter år.

Vad gråter du av?  Filmer och tv. Alltid. Och det finns något så skönt med en good cry-movie. Sen är jag en sucker för det här med när barnen sjunger i grupp i en vacker miljö. Alltid en näsduk till hands och vattenfast mascara i sådana lägen…

Vad gjorde dig arg senast? Jag såg på tv häromkvällen hur en idrottstränare var missnöjd över ett matchresultat och han var så arg över något domaren hade gjort att han uttalade orden ”jag skulle kunna mörda”. På allvar??!! Det är idrott??? Sansa dig för f*n, ska det vara ok att uttala sådana ord eller ens känna sådana känslor för idrott? Kan vi inte bara lägga den energin på små barn utan flytväst i en båt på ett öppet hav?

Vad åt du senast? En veggie-pad thai igår kväll som verkligen var ett lysande exempel på ”pic your moments”. Jag hade en vision i huvudet av hur god den här pad thain skulle bli, men hade inte räknat in föräldramöte på förskolan om en timma, två hungriga barn, målning av lekrummet och andra lite distraherande moment. Ibland blir saker godare i huvudet för det inte var rätt tillfälle. Jag skulle gjort en pasta puttanesca!

Vad är fånigt? Tv-program där man analyserar idrott i förväg eller efterskott. ”Hade xxx sprungit till vänster och passat till yyy istället hade zzz gjort mål” Hm, men nu gjorde hen inte det och du sitter i en tv-soffa och var själv inte på plan så move on. Ni märker kanske att jag inte är en klassisk ”titta på sport på tv-människa”? Jag fattar verkligen det här med att man går igång på lagsport och adrenalinet i en match och allt det där, men jag förstår bara inte varför man ska ägna tv-tid (eller ens tid) åt att analysera det så till förbannelse??  Bara gör´t istället!

Vad är gott? Smör som smälter på varmt bröd, kanske med en skiva riktigt god ost. Typ en svårt lagrad, saltkristallig ost eller en söt och lite nötig hushållsost. Bra pizza i alla lägen. Svenska jordgubbar på sommaren. Rostade nötter på i princip de flesta maträtter. Och surströmming. Surströmming är sjukt gott, kanske godast av allt. Men förmodligen bara för man får äta det så sällan och hinner längta så mellan varven.

Foto: Magnus Carlsson

8 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 7 Kommentarer