Mokkasin header
RSS Arkiv Kategorier

som yoga

MX8A3096

Efter de somrigaste dagarna på landet stack sig Nomi på en kniv hemma hos sina kusiner. De var tydligen i täljaretagen. Inte för att det var någon större olycka men plötsligt så mindes vi ju presenten vi fått från Hello Tälja för några måndader sedan.

MX8A3121

Viggo har ju täljvanan inne ifrån sommarens lajvande då det täljdes trollstavar med magiska krafter. Nu fick han feeling på en sked, inspirerad av boken Tälja

MX8A3140

Lite blod får man ta.

MX8A3146

Estrid bytte täljandet till bläckfiskar av garn.

MX8A3163

“Det är både jobbigt arbete och avslappnande. På samma gång.” Täljcitat av Viggo 11 år.

MX8A3177

Kniven i paketet vi fick var från Morakniv.se. Såklart. Nu kanske egentligen Viggo borde ha junior-kniven men han anser sig som en mästare inom detta område…

MX8A3200

I lådan vi fick ingick två slags trä, morakniv, olja, sandpapper och plåster. Så himla fin present.

MX8A3192

Och boken Tälj!.  Superhärlig bok tycker både jag, Kristo och kidsen. “Världens bästa självterapi, en digital detox” stod det i brevet som följde med. “Täljandet är som yoga med kniv”. Och just så kan man sammanfatta det. Och nog för att det går minst lika bra att tälja barkbåtar men får man feeling kan man ju alltid slå till på en slev eller en espressokopp. Men som sagt, det hela handlar ju inte om vad man gör utan att man gör. Med sina fingrar. Tillsammans med hjärnan. Fiffigt det där som är självklart.

MX8A3212

Och det går ju lika bra med garn skulle de allra flesta hävda.

MX8A3230

En bläckfisk blev tre.

MX8A3231

Som yoga fast med garn.

MX8A3237

En av de tre första. Och just nu pågår masstillverkningen vid köksbordet. Lagom vid midnatt. Sommarnätter alltså, tar de någonsin slut? Och bläckfiskarna då? Det var visst någon väldigt liten människa som gillade bläckfiskar, helst hängande från taket i ett helt stim.

3 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

den där våningen som man glömmer ibland

MX8A2522

De sade att de packade för Thailand. Borta i fem år framöver var det visst, om jag inte minns fel. Mitt i gassande juli och precis där under takpannorna där det är som allra varmast. Vi öppnade alla takluckor. Märkligt att himlen blir extra blå när man öppnar den från en mörk vind. De lovade på heder och samvete att inte kika över takluckskanten, för där sluttar taket brant ned mot marken och världen där uppifrån ger svindel och fjärilar i magen. Men annars vet de att man får leka med precis allt uppe på vår vind. Och jag lovar att det tar vara på det löftet. Med råge till och med.

MX8A2528

De hittade mina frisörgrejor från 90-talet. Helt plötsligt var lila peruker  inte ett dugg intressant om man jämförde. Cendréfärgade löshårslingor dög precis lika bra.

MX8A2542

Friserande på hög nivå mitt i kaoset. På morgonen hade jag rensat häruppe sånär på sakerna utmed väggarna. Men plötsligt var de ju nästan i Thailand och var väl tvungna att få till bästa resepeppen. Och så fick man ju faktiskt leka med allt. Det var ju så det var sagt.

MX8A2544

Å. Snyggt. Egentligen älskar jag att hänga som en osynlig skugga när de leker. Jisses vad det snurrar i den här luften.

MX8A2572

Kanske är det alldeles korkat att ge kidsen fritt spelrum bland all min rekvisita, möbler, julgrejor, urväxta skor, gamla kläder från min mamma, sparat från när de var små, sladdar kors och tvärs, gamla spånförråd utan riktigt golv och gud vet allt. Fast jag kan inte rå för det. Så mycket som gömmer sig i timmar av lek är nog bland det mest värdefulla jag vet. Vår vind är väl 150 kvm men för de små är den en helt annan värld. Så stor att den aldrig tar slut.

MX8A2584

Värmespolar årgång 1991 och lösmustasch.

MX8A2652

Och igen. Det där om stordåd och storstilade leksaker. Alltså, det är inte alltid det behövs. Eller egentligen nästan aldrig när man tänker efter. En skrivmaskin, en knapptelefon, ärvda snowjoggers och dammiga papiljotter kan vara nog så fantastiskt.

MX8A2659

Och idag var Thailandsresan inställd. Eller åtminstone ändrat till okänt mål. Verkade dock som de längtade efter mer kylslagna breddgrader. De packade snöskor och fodrade jackor och drog på sig urvuxna one piece och halsdukar. “Vi måste resa varmt eftersom det är isvindar och snöstorm när vi landar.” Alltmedans solen sken som aldrig förr och vi andra sade ungefär tusen gånger att det måste vara den varmaste dagen. Men det är ju i den andra världen…

13 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 1 Kommentar

på spaning efter sjöjungfrur

MX8A1896

Egentligen var inte planerna för kvällen särskilt storslagna. Men det ena gav det andra. Det var som om hon visste inombords att vi skulle närma oss vatten. För det hela var ju plötsligt alldeles självklart. Vi var på spaning efter sjöjungfrur.

MX8A1902

Och kikaren åkte upp hur ryggfisken som om det legat där på vänt och bästa tillfälle. Jag sade något om att jag trodde det behövdes hav för sjöjungfrur men då trodde hon på riktigt att jag sagt fel. – Sjö plus jungfru, vad blir det? 

MX8A1913

Meningen med hela strapatsen var ju att jag skulle ha en och annan bild på hennes kläder från Bobo Choses så jag kunde tala om att vi har rea på alltsammans. Inklusive melaminet från dem. Jättemycket rea faktiskt, som hittas här. 

MX8A1911

Men med Nomi blir allt så mycket mer. Eller åtminstone annorlunda. Som när det helt plötsligt kom två änglar farande över molnen. – Inget konstigt alls, sade hon, för jag har sett massor av flygande änglar på Youtube. Jaha, sade jag och spanade för allt vad jag var värd.

  MX8A1906

Sedan koncentrerade vi oss på vattnet igen. Det var ganska så spegelblankt men ni vet när det går som en bris över vattenytan, när det liksom krusar sig, då är det inte alls vinden som orsaker det hela. Det är nämligen mermaid-glans, en blandning av svenska och engelska för dem som trodde att vi snackade svengelska här. Det uppkommer när de finns närmast under vattenytan. Sjöjungfrur alltså.

MX8A1932

Det gick inte många minuter innan hon hade fått span på minst ett tiotal. Men varje gång vi kom närmare så utbrast hon – Oj, nu var det min överdrivna fantasi igen! Så typiskt.

MX8A1956

Fast så är det när man hoppas riktigt mycket. Och med det inte sagt att sjöjungfrur skulle ha något med fantasi i allmänhet att göra. Åh nej, lika verkligt som abborrarna som simmade förbi i de största stim hon någonsin hade sett. För att jag skulle fatta lite mer om vilka rörelser vi spanade efter fick jag en liten uppvisning.

MX8A1963

Det var knepigt att visa på land fast jag tyckte det var lugnast så.

MX8A1971

Det första man spanar efter är en våg av glitter. Jag tyckte jag såg något åt det guldiga våghållet men det var tydligen fel. Glittrigt ska det vara och mer som ett sus av det hela. Och så var det där med mermaid-glansen då, eller för vanligt folk, kruset på vattenytan. Får man dessutom syn på en fena, då är man ju nästan där.

MX8A1984

-Fast egentligen vill jag inte se någon…, sade hon plötsligt och vände sig emot mig med uppspärrade ögon.

MX8A1983

-För en gång hörde jag att de är alldeles svarta runt ögonen och har bara hår på bakhuvudet. Liksom inget alls här framtill.Och simhud mellan alla fingrar. Det är alldeles sant. Det var ett par sjömän som satt i en ubåt, det har jag sett på youtube, och de filmade när en sjöjungfru knackade på deras fönster. Hon såg ut som en häxa…! Och man hörde ju att det var på riktigt, de filmade ju alltsammans…

MX8A1999

– Såg du glittret? Där, där det susar!!  Vid stranden nästan på andra sidan. Kan vi inte gå dit? !!

Men du var ju rädd för dem?

Rädd?!! Hur menar du då?? Kom så går vi. 

MX8A2019

Men jag sade att det var hemskt långt till andra stranden så vi får ta det imorgon.

MX8A2038

Sedan slog det henne att sjöjungfrur trots allt verkar finnas i länder där man inte talar svenska. För i alla sjöjungfrufilmer på youtube pratar man bara engelska. Eller något annat språk, men aldrig svenska.

MX8A2039

Sedan var vi alldeles oense om vägen hem. Och om det nu skulle vara så illa att vi gick åt fel håll så skulle vi kanske inte komma hem till natten. Frågan är om vi skulle komma hem över huvudtaget… Och det slog mig igen vad världen är stor när man är liten. Jag minns att dessa gångar och broar var som världens ände på sjuttiotalet också, trots att de bara låg bakom huset där jag växte upp. Om man dessutom lägger till lite youtube på det, så är oändligheten bra nära.

17 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 3 Kommentarer

mina drömmars studio

MX8A1342

Jag har hittat mina drömmars studio. Det är långt ifrån en alldeles vanlig sådan. Den saknar el, den saknar fönster och om vintrarna ligger det snö i drivor utmed golvplankorna. Någon får sopa hö och glassplitter så dammet yr och man är ju inte alldeles säker på vad man hittar under bråtet. Men trots det så önskedrömmar jag just nu så in i vassen mycket. Vet inte exakt hur drömmen ser ut, då jag vet med mig att detta hus är långt ifrån mitt eget och dessutom alldeles fallfärdigt, trots att jag varje gång försöker intyga mig själv om motsatsen. Och varje gång jag är där så lämnar jag något litet för att ha en anledning att återkomma snarast.. Det är såklart det där huset . Igen.

MX8A1571

Lite såhär är det egentligen.

 MX8A1599

Men med en sopkvast och en Linn kommer man långt och så nära drömstudion det bara går. Ljuset är det mest magiska jag stött på och alla blixtkurser jag någonsin funderat på faller i total glömska. Har jag sagt att jag avskyr blixt?

MX8A1708

Såklart sägs det att ett och annat spöke har sin tillflykt här. Men ändå så är jag alldeles mjuk i själen när jag jobbar här. Trots att vi har ett digert schema framför oss och vi får slita och släpa en hel del så gör luften något alldeles särskilt med en. Och tystnaden. Som på beställning kom också ett sommarregn denna gång. Då blev jag stående i fönstrena som saknar glas och såg ut över ängarna och alla miljarders regndroppar som var alldeles tydliga. Fy tusan, så vackert.

MX8A1774

Om det hade varit mitt, hade jag farit hit om det så vore bara för en liten förgätmigej….

15 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 4 Kommentarer

livet en lördag

MX8A0251-3

För ett tag sedan så plåtade vi kalas för Numero 74I akut brist på helium och jättetårtor så tycker jag vi hade det rätt så härligt ändå.

MX8A0252

Den där tårtan hade kallat på dem halva dagen. I själva verket var det liksom bara överdelen som var på riktigt men det spelade mindre roll. Och heliumgrejen, som inte fanns, löste Kristo på ett väldigt bra sätt. Ballongen blåstes upp, vi klädde in den i tyg, silvertejpade fisklina på den och häftade i taket.

 

MX8A0303

Tårtlunch och inga hälsosamma frågor på det tack.

MX8A0286-2

Tårtan däremot blev plattare och plattare.

MX8A0324-2

Leo körde tricket att göra sig minimal för att komma emellan stol och vägg. Gillar Viggo´s skeptiska blick men han lovade att inte flytta stolen…

MX8A0342

Belöningsdags efter hårt slit. Mystiska ljusförhållanden fick själva fotografen att slita sitt hår mellan varven. Men tjejerna var proffsiga som aldrig förr.

MX8A0336

Livet en lördag. Som dessutom var extra galen med ett gäng tältande 13-åringar på tomten. Som hade somnat vid femsnåret och kom inramlande en efter en och gnuggade drömmarna ur ögonen för att sedan se ut som de såg i syne..

13 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer
Page 1 of 36612345...102030...Last »