Mokkasin header
RSS Arkiv Kategorier

i en del av andalusien

21052016-MX8A0129-2

Såklart blev ju beslutet att fara iväg mitt i alltihop väldigt bra. Vad annat kunde man tänka sig egentligen. Fast kanske kunde jag inte riktigt föreställa mig känslan av att hamna i ett spanskt stenhus med vidsträckta bergsvidder var man ser. Att landa i att vardagen är någon helt annanstans och nästan overkligt långt borta. Vi befinner oss i en del av Andalusien och mellan hundratals bergstoppar och miljoner olivträd. Det är vår yogalärare Pernilla som anordnar sin första yogaresa och kära hjärtanes vilken resa, jag tänker att hon är som gjord för det här.

21052016-MX8A0062-2

Vi har en egen kock, Britt-Marie, som lagar oss sagolika middagar. Ni vet när maten är sådär så man blir lite stum. Och bara äter och äter och ursäktar sig med att jag måste äta lite till innan jag kan konversera.

21052016-MX8A0116-2

Huset ligger fyrtiofem minuters bilresa från Malaga och är en egen värld. Så snart man kliver in bakom de magiska dörrarna är det som om allt annat är bakom en.

21052016-MX8A0093-2

Jag tror det har något med läget att göra. Var man än ser så är det precis såhär.  Det är som om världen är en evighet och att den är mjuk och väldigt skön. Alla dar. Såklart är det  inte hela sanningen men det är väldigt lätt att inbilla sig och det räcker gott för mig under en vecka. Det borde vara alla förunnat, att leva i som en egen värld under en vecka. Tror att det kommer komma mycket ur det som inte hade hamnat hos mig per automatik.

21052016-MX8A0107-2

Vi kom hit sent i lördags kväll men solen hade fortfarande inte gått ner.

21052016-MX8A0111-2

Runt huset växer allt man kan tänka sig och det ser ut som på låtsats.

21052016-MX8A0087-2

Pernilla, lärde jag och Linn känna för en tid sedan då vi började yoga hos henne. Hon är helt magisk. Jag vet ingen som besitter så mycket kroppskunskap som hon (faktiskt väldigt mycket annan kunskap också, klok tjej), därför är en yogaklass med henne perfekt in i minsta lilla kroppsdel. Hon kan säga sådant som att man ska trycka lite lätt med tredje tån, så känns det i vänstra axelns innersta del. Exakt så säger hon inte men hon vet precis hur kroppen fungerar och vad yogan gör med dig. Hon smyger runt som i hemlighet då och då, lägger en hand på något som kanske ser en aningen fel ut och vips så känns hela alltet totalt annorlunda. Uppmärksam som mycket få. Lägg dessutom till ord och berättelser som är som sagor hela bunten, hennes sätt att utrycka sig är så jag blir avundsjuk och önskar att jag också kunde berätta sådär. Jag har försökt ibland, när jag och barnen skulle yoga. De stirrade på mig med uppspärrade ögon och förstod inte ett dyft av vad jag tjatade om. Med Pernilla är det tvärtom, hon får en att tänka att precis såhär är bra att leva. Exakt de här tankarna vill jag samla på. Och det fina är att det är inte det minsta flummigt och konstlat utan helt naturligt.

21052016-MX8A0080-2

Sällskapet är fint och vi är inte så många vilket känns som oerhörd lyx.

22052016-MX8A0148

Vi yogar två gånger om dagen. Och första passet är precis innan solen nått över stenmuren. Morgonpasset är Yinyoga vilket är helt nytt för mig men fantastiskt. Det extra speciella med Pernillas klasser är att det är en total upplevelse, från början till slut. Hon är så otroligt bra på de små detaljerna, de nästan oigenkännliga nyanserna, de få orden som har så stor innerbörd. Som sagt. Med risk för att låta som jag talar från en annan värld, vilket jag i och för sig gör, men ändå utan att ni ska tro att jag upplevt ett annat universum… Men efter en yogaklass här är det som jag fått så mycket med mig. Hur kan nittio minuter förvandla ens mindset och tankebanor, hur kan de balansera sådant som är kaos strax innan. Hur kan dofter bli intensivare och utsikten se annorlunda ut när man öppnar ögonen. Det får en att fundera på hur man lever annars och väldigt ofta, när stressen står en över öronen. Det är ju lätt att missa då, det som är allra viktigast.

22052016-MX8A0161

Pernillas företag är än så länge lokalt, lyllos oss, men jag lovar att jag kommer bli den första som berättar när ännu fler får ta del av hennes yoga.

22052016-MX8A0180

Vårt rum med utsikt mot min arbetsplats denna vecka.

22052016-MX8A0227

Det är fasen så man tror att jag slängt på all världens filter här. Eller är det en plansch? Men nix. Öppen utsikt mot vidderna. Jag kan inte sluta titta.

22052016-MX8A0233

Frukost, eller två frukostar, lunch och middag. Lägg av sådan lyx.

22052016-MX8A0246

Det finns en liten by bakom hörnet som mest bara är vacker. Fast en mataffär i alla fall.

22052016-MX8A0266

Lite såhär i det tjusiga.

22052016-MX8A0292

Vårt hus som fortsätter över krönet och ner i sluttningen.

22052016-MX8A0304

Och så var det ju den magiska dörren med den lilla dörren. Där bakom börjar det, hejdå andra världen.

22052016-MX8A0310

Hela huset är fullt av små platser att dra sig undan eller för all del finhänga med  sällskapet. Jag älskar att vara under lövverk. Det är precis perfekt för mig. Lite sol på någon del av kroppen så man håller värmen men inget gassande och solsveda. Sedan låter vinden vackert bland bladen också.

22052016-MX8A0311

Sällskapet i en vecka. Fint.

22052016-MX8A0321

Pernilla och Britt-Marie som lagar maten. Yogagröt är förövrigt en av mina stora nya favoriter. Fast vi hinner med fyrarättersmiddagar och cava också.

22052016-MX8A0332

Sara och Ylva.

22052016-MX8A0337

Kök med utsikt. Huset går att hyra, ska försöka finna ut var man gör det någonstans. Då får man ju liksom inte allt detta,  men i alla fall den vackra platsen.

22052016-MX8A0367

Himmelskt.

22052016-MX8A0374 Årets smartaste drag. En hel vecka i en annan värld. Nu fick jag precis en chiapudding serverad och strax väntar dagens andra yogapass… Alltså. Tack.

8 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

operan

20052016-MX8A9859

Igår drog vi på oss paljetterna, åtminstone en av oss. Och for till stan för att gå på Operan.

20052016-MX8A9868

Den där valväskan. Hur söt? Rymmer inte så mycket mer än det allra viktigaste men kan användas som gosedjur och kudde, bra ju.

20052016-MX8A9898 Vi hängde en stund vid Karlaplan och Charlie fotograferade allt han kunde. Från vrålåk till en stackars giftaskille som körde mini-triathlon i allt från fontänsimmande till att cykla i badbrallor.  Kanske har vi lite olika syn på det där med en bra bild.

20052016-MX8A9933Min mamma och Liv. Tycker det är fascinerande hur mina föräldrar står ut med dessa tweenisar. Så mycket mer än man själv. Men det är kanske så det blir.

20052016-MX8A9919Min pappa och Charlie. Då vi inte är sportfantaster direkt i vår familj så är det hos morfar Charlie tankar fotbollsfakta och alla händelser som kan räknas in i sportgenren. Det är där de bästa tipsen finns och bästa sällskapet för alla matcher i världen. De här två framför tv:n vid en stormatch, ni förstår säkert… Som grekiska för min del.

20052016-MX8A9945

Vi åt en tidig middag på Lo Scudetto.

20052016-MX8A9950

Hur många bilar kan man fotografera? Charlie var lyrisk. Östermalm är ju proppat med flotta vrålåk och det fortsatte när vi närmade oss Operan.

20052016-MX8A9964

Absolut sista sekunden.

20052016-MX8A9982

Bara att vistas på Operan är ju något alldeles särskilt. Det är ju väldigt vackert såklart men jag tänker också att det är för att det är så vansinnigt olikt det man gör till vardags. Man känner ju liksom som ett sus i magen redan när man öppnar dörrarna. Alice i Underlandet måste vara den perfekta baletten att börja med. Som barn men kanske även som vuxen om man inte har vanan. Mycket för att det är modernt i all sin klassiska form, med videoteknik och stundtals lite som en snabb tecknad film. Det händer något varje sekund och blir du inte som uppslukad ändå så har du ändå något att fästa blicken på. Men det är lätt att bli förtrollad, jag kom på mig själv att liksom tappa allt annat och bara fångas av allt som hände på scenen. Jag tror jag måste smälta det hela för att veta exakt vad som händer med en, tänker att det kommer efteråt. Barnen var också som i den andra världen, inget gnäll, inget när är det slut och bara – det är så bra.

För ett par år sedan besökte vi ju Operan under dag så de hade som öppet hus. Rekommenderas varmt om sådant kommer igen. Då har man historierna i bakhuvudet när man sitter där och det är fint.

20052016-MX8A0008

Kikare är bra. Och att läsa in handlingen innan om man inte har koll. Och kanske förklara lite vad allt handlar om.

20052016-MX8A0029

Ja vad säger man, det är lätt att skratta åt dem såhär på distans. Sist ut från Operan i alla fall.

20052016-MX8A0037

Stockholm börjar bli sommar och det finns nog i ingen stad i världen som känns så härlig just då. Nu kära ni, ska jag hoppa på ett plan.

 

8 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 1 Kommentar

elsa och josef frank på millesgården

MX8A9853

Igår var jag på en sådan fin bloggträff. Det var Elsa som bjudit in till Millesgården för blomsterbinderi och afternoon tea. Hur mysigt?! Och hur vackert är inte denna plats ute på Lidingö, som jag aldrig tidigare besökt. Tydligen blev jag som förstummad av fint sällskap och själva platsen så att inte en endaste bild fastnade på omgivningarna.  Men hos Elsa finns redan en hel massa bilder från dagen och platsen.

Och i alla fall, så värt sitt besök.Och särskilt nu då, då utställningen Josef Frank Mönster – Möbler – Måleri precis har slagit upp dörrarna. Sommarutställningen som pågår ända fram till oktober består av fyra delar. I Konsthallen kan man gotta sig i Frank´s fantastiska textilier och mönster. Alltså, det är ljuvligt att se detta på meter från taket.

I det inre galleriet presenteras ett urval av alla de tidigare okända akvareller som Josef Frank målade. Dessa målningar har också resulterat i en bok som släpps nu i samband med utställningen. En makalös historia om av en slump upptäckt akvarellskatt har resulterat i en härlig bok med en hel massa personliga texter.

I utställningen får man dessutom strosa runt i Anne´s hus som inreddes av Estrid Ericsson och Josef Frank. Och somrigt som det ändå bör var såhär års inspireras alla rabatter och blomsterarrangemang på Nedre Terassen i sann Frank-anda.

MX8A9733

Många fina historier ryms i den här utställningen. Bara en sådan sak att Josef Frank inte började måla akvarell förrän vid 68 års ålder. Inspirerande kan man tänka vid 45…

MX8A9744

För att inte tala om blomsterhavet. Vi skulle inspireras av Frank´s mönster och överföra dem i blombuketter. Sämre kan man ju ha det.

MX8A9758

Brita hade världens finaste blus och en ännu finare bebis Essa i vagnen.

IMG_9586

Påtal om klädval så var jag och Isabelle  lite av modetvillingar dagen till ära men gärna det. Hos Isabelle finns en hel hög med bilder från dagen.

MX8A9760

Jag hoppade in i rabatten och tog en bild på Marie.

MX8A9767 Flora binder. Emily assisterar Maria som också hon har bloggat fint om utställningen och den vackra platsen.

MX8A9771

Jag tänker att Maria skapade den mest frankiska buketten. Ingen ängslighet här inte.

MX8A9782

Emma, som gjord för ett blomhav.

MX8A9792 Alltså, den där brudslöjan. Hur fluffig är den inte. Ser verkligen fram emot när min rabatt ska blir som ett enda stort moln.

MX8A9793Emma  hade förresten blivit med Gotlandstorp precis  innan bebis Nr 2. Så himla härligt med dem som bara följer sina drömmar, sådär plötsligt över en helg liksom.

MX8A9795 Koncentration.

MX8A9798 Och blomsterbilder.

MX8A9800

Det märkliga är att när man beger sig från ett kaos och hamnar såhär är det som om dagen fick en massa extratimmar. Förstår inte hur det hänger ihop men fint är det i alla fall.

MX8A9821

Och så lite afternoon tea på det med Sandra i mitten. I Anne´s hus. Lägg av vad speciellt. Kände en viss nervositet att spilla blåbärsmarmelad på mattan. Anne var sekreterare och värdinna på Millesgården och det här var hennes bostad. Mitt i Skulpturparken. Det intressanta var att redan 1936 lämnades Millesgården över till svenska folket som gåva. Och man bodde alltså i mitten av hela alltet. Men jag tänker att livet aldrig blir tråkigt på så vis, man vet aldrig vem man hittar bakom gardinerna.

MX8A9805Så himmelskt lyxigt att få några timmar med dessa fina. Perfekt i min kaosvecka. Som en present i sig. Blommor och en massa härliga människor, kanske det enda man behöver. Tack Elsa för att jag fick komma!

MX8A9849 Påtal om kaos. Nu finns det ingen återvändo. Dags att packa kameragrejor, yogamatta och lite Alice i Underlandet-biljetter på det. Ses i Spanien eller något åt det hållet.

6 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 5 Kommentarer

mokkasin tar lite lov

MX8A9540

Äntligen har vi lyckats fylla vår butik igen. Som om det nu vore så storslaget kanske någon tycker. Men då butiken bara är en liten del av allt vi tar oss för så räcker inte alltid tiden. Vi har dessutom haft en plan att byta ut en stor del av sortimentet. Här är vi inte helt klara men i alla fall en bra bit på väg. Så lagom när vi själva far iväg en vecka känns det skönt att vi hann såhär långt. Under dagen imorgon läggs dessutom Numero 74´s produkter in, med leverans när vi är på plats igen. Så viktigt att komma ihåg är  om du vill beställa något inför nästa vecka måste det göras innan lunchtid imorgon. Annars är vi på annan ort, i annat land. Och därifrån kan vi inte skicka minsta lilla paket, hur gärna vi än skulle önska.

MX8A9522

Danska Fabelab ligger oss varmt om hjärtat när det kommer till textilier för barn. Finurligt, vackert och 100 % eko.

MX8A9585

För att inte tala om fiskarna från Don Fisher.

MX8A9599

Fabelab är de som gör den allra finaste julkalendern . Designern Michaela Weisskirchner-Barfod vill uppmuntra till berättande genom sina produkter och framförallt det fria berättande som kommer som taget ur fantasin. Det är fint tycker jag.

MX8A9606

Ett moln över sängen… Alla har väl spanat på moln någon gång och vet hur mycket som ryms i ett sådant.

MX8A9682-2

Under Nyheter finns många saker som vi verkligen tycker om. Stora saker som mattor och hängstolar men också det där lilla.

MX8A9691

Gillar verkligen den här idén. Nog för att stora buketter är hemskt tjusigt men av någon underlig anledning blir de enstaka så vackra och speciella i sin ensamhet.

MX8A9662-8

Som sagt. Vi far iväg en stund. Men beställningar innan kl 12 imorgon skickas innan. Och sedan är vi inte borta förevigt. Inte alls.

3 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

our weekend diary

MX8A0111

Hur mycket kan man kalasa en helg i maj? Jättemycket om du frågar oss. Vår helg började med ett fyrtioårskalas på fredagen, ett annat fyrtioårskalas på lördagen för att avslutas med Nomi och Charlie´s födelsedag på söndagen. De här sötnosarna hade sovit med sina syskon hos mormor och morfar och firade inte förrän framåt eftermiddagen. Då trötta föräldrar hade kört i ilfart från Stockholm, handlat till kalasmiddagen, bakat, slagit in presenter, gjort festligt, snabbstädat (= allt i garderoben)…I ärlighetens namn  vet jag inte vad vi hade lyckats göra i förberedande syfte dagen innan… Men i alla fall, plötsligt och äntligen var de hemma!

MX8A0142

Charlie hade önskat sig en kamera för trädens skull och Nomi glasögon. Kan inte förstå att de är nio år nu. Titta här, så små!

MX8A0224

Snabbt som tusan kånkade vi in världens längsta bord och ställde cirkusaktiga blommor på borden.

MX8A0177

Sedan var det plötsligt kalasdags!

MX8A0229

Att låtsats cirkus är kanske det allra bästa när man inte hinner finlira direkt.

MX8A0265

Gillar vårt fyra och en halvmetersbord.

MX8A0238

Vi har inte hunnit till vårfixandet av vår terass och som tur var hade ju ändå våren stannat av lite. Den här killen har jag följt sedan han låg i min systers mage och det är då man verkligen inser att åren går. Det är så fint att Filip fortfarande hänger med oss alla, det är ju liksom rätt mycket som kretsar när man är snart 17… Och den illrosa lilla småbarnsgungan höll, otroligt nog.

MX8A0250

Hemmamalda burgare hade önskats och fixades i långa rader till alla gäster.

 MX8A0271

I köket fick Filip fixa kalaspåsarna.

MX8A0292

Alltmedan damerna småpratade i finrummet. Nu är det ju verkligen inte så att det här är ett finrum, i ordets rätta bemärkelse,  men det ser ju onekligen ut lite så insåg jag precis. Fast det kanske är helt okej så länge man vet att man får lov att hänga där precis hur mycket man vill. Och hoppa i soffan och dansa på bordet och annat som passar bra i ett finrum. Fast bara prata går också bra.

MX8A0299

Charlie provar en ny uppdatering som låg överst på önskelistan till hans mor stora förvåning. Man inser mossigheten hos sig själv, en uppdatering kan det glädja någon?

MX8A0318

Den andra tvillingen hade lite mer extravaganta önskningar…

MX8A0328

Precis samtidigt som kidsen kom hem slog Viggo´s otur till i vanlig ordning. Är det någon som lyckas bli sjuk på nästintill alla julaftonsmornar, på typ hälften av sina födelsedagar eller när något är extra skoj, så är det Viggo. Så också denna gång.

MX8A0349

Nomi har inte fått dålig syn. Inte det minsta faktiskt. Men glasögon är snyggt, mycket snyggt till och med och stod som sagt på önskelistan. Ett par guldiga pilotbrillor. Alla undrade om det inte var otroligt störande med märket i hörnet men ohhh nejdå. Men nu är de inlämnade för klarglas så snart är det väck. Då jag själv var precis motsatsen till Nomi´s entusiasm, när jag själv fick glasögon 1976, tror jag att jag hakade på den här önskan lite extra. Jag själv, satte mig nämligen rätt på de nya bågarna med flit, av förhoppningen om att jag skulle slippa dem i fortsättningen, men icke var det så enkelt minsann. Så lite heja Nomi, för de som inte har något val.

MX8A0379

Inga finservetter och trerättersmiddag men önskemiddag med favoritpersonerna, viktigast i världen.

MX8A0400

Plötsligt ringde en annan liten favorit-Lilly och sjöng för full hals.

MX8A0420

Inte varje dag kanske och tänker att min mor önskade sig något smashing inför studenten om ett par år.

MX8A0428

Precis lika speciellt som det är med blinkade skor, galen rosett och lila peruk, är det att få ärvda hästkläder av sin storkusin. Allt åkte på i en rasande fart och de gamla luggslitna hästarna från 2004 åkte ner från vinden. Sedan var det “stallet” i hörnet av trädgården som var stället man hängde på.

MX8A0449

Vi lade ner de arton ljusen för marängtårtorna gick i tusen bitar. Men tomtebloss till sången går minst lika bra.

MX8A0468

Tomtebloss för alla, hur festligt som helst ju. Även i maj. Familjen cirkus men det bjussar vi på.

11 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 8 Kommentarer
Page 1 of 35812345...102030...Last »