Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode DIY
RSS

det är skillnad.

Å vad jag vet att jag snart måste börja blogga lite mer julkänslosamt. Snart så. Men sålänge slänger jag mig med pasteller och glassar. När ni minst anar det så drar jag till med en julöverdos av tyngd. I wish…

Men det var det där om glassarna. På frimärken. Söta. Blir alltid lite förälskad i fina frimärken. Minns ni när Joanna Rubin Dranger hade gjort de där urflotta Fröken Livrädd & Kärleken – frimärkena? Jag köpte högar.

Men nu var det glassar. Som jag råkade på när jag köpte ett frimärke igår. Ett, först. Lite överraskad över att det inte var någon blek växt eller beige stilleben, vände jag på vägen ut. Jag köper en bunt tänkte jag. Eftersom det alltid saknas.

Och killen började räkna ihop en hög där bakom kassan. Med någon blågul svensk sommar-variant! Med flaggor och midsommar och solsken.  Nämen guuud, neeej! De där vill jag inte ha, inte alls!” Och killen såg ut som om han trodde att jag skämtade. Vadå, frimärken som frimärken?! Typ. Och när han hade rotat runt i frimärkslagret och till sist fiskade upp ett gäng med glassar, så försökte jag förklara skillnaden. Ni fattar att det var lönlöst.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 20 Kommentarer

olika grader av lyx.

Är det ett tecken? På någon slags brist på egen tid. Eller egen lathetstid. När man tycker att ett besök hos tandläkaren är en helt ljuvlig lyx. Nu tycker ni förmodligen jag är helt uppåt väggarna galen men om sanningen ska fram, och det ska den ju, så kändes det precis så när jag lämnade min tandläkare idag. Och om jag ska fortsätta med den där sanningen… Så somnade jag till bruset och knarret och suset av borrar och sugar.

Fast det är inte första gången. Och jag ska inte gå närmre in på historien om en ganska nybliven fyrabarnsmamma. Med två skrikiga bebisar som aldrig ville sova och med en tand som behövde rotfyllas (och som hatar bedövning och skippar det alltid) och hur man kan somna som en stock.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 16 Kommentarer

snö, hoho!

Idag har jag önskat mig en enda liten sak. En ganska så obetydlig men ändå så omöjlig och så fasligt fint det hade varit. Med bara lite. Snö. Eller åtminstone några minusgrader och lite gnistrande frost.
Egentligen har jag gått runt och tyckt att det har varit lite bekvämt och i allra högsta grad en lat och nöjd företeelse att barnen fortfarande går till dagis i sneakers och fingervantar. Och jag har inte behövt ens få lite ångest över att vi faktiskt inte har rotat runt bland overaller och kängor för att se vad som passar. Fast det är december snart.
Men idag. Snö, jatack och please. För då hade det ju verkligen inte spelat någon roll att det är lite skralt på adventspyntet härhemma. Fint ändå hade det liksom varit. Med vita träd och iskristaller på rutorna. Men man kan ju inte få allt här i världen. Och jäklar vad det regnar och blåser (men jösses vad det blåser!) och gräset är knallgrönt. Lite märkligt är det allt.
Och om någon tycker att jag bloggar förfärligt dåligt nuförtiden så kan jag bara skylla på en sak. Affären… herregud så det kan bli. Såklart superkul men det är jag i packrummet (som det numera kallas) alla timmar och alla dar. Och packrummet har flyttat ut i vårt sovrum. Så det är ju inte konstigt att det är det enda man drömmer om nuförtiden. Silkespapper, kartonger och bruna paket. Det är liksom det sista jag ser när jag somnar och det första jag ser när jag vaknar.

Kort ifrån Talent Gallery.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 8 Kommentarer

onsdags lyx.

Igår kväll hängde jag här tillsammans med fina vänner. Det var liksom en del av min födelsedagspresent från dem. Och hur lyxigt är det inte? Att bli tvingad att hoppa på tåget och sitta en hel kväll och lite av en halv natt och bara prata. Med människor som jag är alldeles lycklig över att de finns i min närhet. Det är riktig lyx för mig och förbaskat fint. Tack.

Bild: Ruffled Blog via min Pinterest.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 5 Kommentarer

tänk vad en liten klisterbit kan göra.

Moodboards i all ära. Tejp på väggarna är lyx. Liv är lycklig över sin tejprulle med turkosa prickar. ” Vad menar du?! Får jag tejpa på väggarna? Otroligt…” Ja, det kan tyckas en aning oväntat när vi har härjat i tid o otid om tapetremsor som slits bort när tejpade bilder rivs ner och flyttas runt.
Fast ändå tycker jag nog mest om de japanska tejparna till allt det andra. Billigaste ge-bort-asken blir tjusigare men en bit tejp, de viktiga datumen i almanackan blir synligare med neonrosa remsor, dockskåpet blir förtrollande med en minitejpvimpel och allt som man annars tejpar blir sju resor vackrare med snyggtejp.
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 16 Kommentarer
Page 1 of 712345...Last »