Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode DIY
RSS

onsdags-tur.


Vissa tar ett bad. Andra springer tre mil. Eller en halv. Men mitt bästa för att städa upp bland tanke-snurret är att ta en liten runda. Bland loppisar. Eller loppisar och loppisar. Det låter lite simpelt. Men min tur är ut till

Augustas i Vännevad, tillbaka till stan och Möbelmagasinet och Von Rosens Antik. Överallt så tänker man väldigt bra och där är alla hemskt snälla också.

Idag spanade jag mest efter något jag är väldigt förtjust i. Det har lite att göra med det gröna på bilden.

När jag kom hem så kom jag på att jag faktiskt tycker om den smala washi-tejpen. Och det har verkligen ingenting med loppisar att göra och är inte särskilt spännande heller. Men jag kunde inte låta bli att fundera över varför jag tidigare tyckte den var så fruktansvärt onödig. När det i själva verket är precis tvärtom.
Och som grädde på moset denna perfekta onsdag så har jag köpt ett kamerastativ. Jag som aldrig har använt ett stativ (bara en gång till låns) och som har byggt ett eget med vårt jätteåbäke till stege om det har varit tvunget. Och där är ju vinkeln en aning begränsad. Rakt fram och inget annat liksom. Och så har jag införskaffat en sådan där fjärrkontroll. Lyxigt värre faktiskt.
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 11 Kommentarer

ni vet väl att jag vågar allt, nästan allt.

Det här är Paris-Nomi.

Hon som hela tiden låg tjugo steg framför oss. Med näsan i vädret och låtsades mest som ingenting när vi hojtade – Vääänta!

Och vi röt till mest hela tiden.  Och sa att du får inte smita in i affärer utan att säga till. Och du måste gå åt samma håll som resten av familjen. Inte ens lite snett får du gå. Och då åkte näsan upp i vädret igen och sen slängde hon med håret och fnös till. Jättehögt, fnös hon.
 

Och ibland när vi handlade glass i kiosken var hon alldeles väck. Då hade hon tagit plats vid något av borden på någon av de flotta restaurangerna utmed gatan. Vid ett litet tvåmannabord satt hon och kollade på folket. Och på glitter och rosa frisyrer. Och kunde verkligen inte förstå det omöjliga att äta kioskglassen där.
 

Och vi sprang efter henne i trappor. Sådana där långa som kändes som om de aldrig tog slut.
 
Och vi kastade oss efter henne när hon klättrade på jättehöga staket. Sådana som har 15 cm långa och väldigt spetsiga piggar gjorda av järn.

 
 

Men ibland hittade vi henne blixtstilla. Och då vägrade hon att röra sig ur fläcken förren hon hade tittat alldeles klart.

 

När hon blir stor ska hon flytta till Paris. Precis som Liv. Fast först ska hon bara bli lite modigare. Så hon vågar gå igenom svängdörrarna på tunnelbanan. De där läskiga som slår till jättehårt när de åker upp alldeles av sig själv.

Men det var nog just bara det.
 
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 32 Kommentarer

mitt arbetsbord just nu.

Mina tankar går hit och dit. Och zickzack. Och dessutom kors å tvärs. Fattar ni hur rörigt läge det är då? Jätteröra liksom. Men så blir det lite stiltje i huvudet och då jag tänker att det var då värst vad man slänga sig med blommigt. Mitt framför näsan och allt. Och nästan så det undgått mig på sista tiden att man kan minsann ha ett sämre arbetsbord. När allt kommer omkring. Verkligen mycket sämre än såhär. Alltid något, i det stora hela.
Och de där små godiskuddarna. Bara en sån sak. Från Paris och Le Bonbon au Palais.
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 9 Kommentarer

bjudning bland honeycombs.

 
 
 
Ett trick när söndagsmorgonen är plaskvåt och molnmörk är att dagen innan ha fyllt verandan med honeycombs. Det blir gladare på så vis.

 
Liv hade som sagt en liten bjudning igår kväll. Första planen var pool-party men i denna hysteriska regn-sommar måste man ha två planer.
 
Två bra.
 
Fast som i ett trollslag sken det upp och Liv tillverkade i all hast pris-kronor för det vinnande laget i pool-stafetterna. Vi blev lite överförtjusta i detta metalliknande papper som gick att böja hur som haver. Som tunn plåt fast ändå inte.
 
 

Och alla kuddarna åkte ut i jättesoffan. Perfekt poolhäng med mustachedrink, fruktspett och tävlingar. Sen försvann solen och himlen öppnade sig för tusende gången den här sommaren.
 

 
Då blev det inflytt till honeycombsen och hemmagjord pizza. Och plan nummer två.

 

Liv hade redan innan bestämt att vid regn skulle det pysslas. Och som överraskning hade jag dammat av mina gamla smyckes-tänger och inhandlat en massa plock för att göra egna armband. Jag hade innan funderat ut formen på två armband. Jag tänkte att de skulle vara lätta att göra men att de ändå skulle lära sig att använda tängerna. Och dessutom att armbanden inte skulle se ut som alla andra de redan har. 
 
 
Vilket visade vara sig alldeles nytt även för en rutinerad pysselskara som denna. Och fantastiskt kul.
 
Och dessutom lite sådär lyckligt som det gärna blir när man gör sin egna grej. Ser ni de små bjällrorna? Min och Liv´s nya favoritgrej. Vi kan liksom inte riktigt få nog av dem. Och det lilla mjuka ljudet…


Och ni som har undrat om Honeycombs. Snart finner ni dem på Little Cute Mokkasin. Förmodligen redan i veckan som kommer. De kommer säljas i fyrapack och blandade färger, i storlekarna 20,18,16 och 14 cm. Strax kommer dessutom mini-Honeycombs som ju blir tjusiga ihopsatta till girlanger. Lycka, en regnig söndagsmorgon, som sagt.
 
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 17 Kommentarer

lördagshej.

Från ett lördagsbord.
 
Liv ska precis ställa till med en liten fest. Ett party med pyssel. Bästa upplägget om man är nio. För all del om man är fyrtio med. Sådan tur att min enda uppgift är pysselsansvarig. Och att få upp honeycombs i taket.  
 
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 13 Kommentarer
Page 1 of 41234