Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode DIY
RSS

matkollo hos linn & jonas

20150918-MX8A4871-1200

Först vill jag bara säga tack, i denna hektiska tid. Tusen tack för alla fina hälsningar både här på bloggen, instagram och mail. Jag har nog snällaste läsarna på jorden och det gör mig alldeles varm. Som socker för själen när man är uppskruvad till rätt ohälsosamma nivåer. Puh liksom, men det är skoj också. Verkligen superkul alltihop, bara lite svårt att få ihop det hela. Men idag när solen går upp far vi iväg till ett kalkbrott och betar av ännu en fotografering. Det kommer att bli fint!

Matkollektivet tickar på om vi än motvilligt fått tagit lite paus för det ena och andra. För ett tag sedan var vi hos Linn, Jonas, Isa och Leo. Nu är det ju så att jag har inte bara världens bästa medarbetare, jag har den mest inspirerande människan vid min sida också. Förstår ni lyxen? Jo, det är jag säker på att ni gör. Hon har dessutom ett hem som är som ett dockskåp. I varenda litet hörn hittar man sådant som är vackert. En dag ska ni få se allt det fina, de ska bara tapetsera klart först.

20150918-MX8A4887-1200

Linn´s mamma Solveig är väldigt konstnärlig av sig. Jag har lyckan att äga en hel hög av hennes keramik och sedan är jag kär i dessa målningar.

20150918-MX8A4932-1200

Det finns ingen som är så bra på tavelväggar som Linn. Den största är bakom bordet där man pratar som bäst.

20150918-MX8A49241200

Godaste förrätten, Piementos de Padrón.

20150918-MX8A49001200

Det är såhär det är att ha ett litet matkollektiv. Bara mysigt! Mer matkollektiv åt folket, man landar veckor på perfekt sätt och lever länge på dem.

20150918-MX8A49171200

Viggo.

20150918-MX8A49731200

RECEPT

Som förrätt

Bruchettas och Friterade Piementos de Padrón med flingsalt.

Fisksoppa från Bonjour Vintage

fast till 14 personer

3 gul lök, finhackad

9 morötter, skurna i slantar

2 fänkål, skuren i tunna klyftor

5 pressade vitlöksklyftor

hackad röd chili

4,5 dl vitt vin

 1 liter grädde

1 liter vatten

2 kuvert saffran

fisk som du gillar

handskalade räkor

dill

Aioli – gör en egen eller fuska genom att ta majonäs + pressade vitlösklyftor

Fräs grönsaker, vitlök och chili i olivolja i en stor kastrull tills allt mjuknat lite. Häll över vin, grädde och vatten plus saffran. Salta och peppra. Låt småkoka tills fänkål och morötter är mjuka. Lägg i fisk och låt sjuda ca 5 minuter. Lägg över färsk dill och servera räkor och aioli vid sidan om.

Äppelkaka

250 g kallt smör

1 1/2 dl råsocker

1 1/2 dl kokosflingor

2  dl vetemjöl

2- 2 1/2 dl havregryn

 6 äpplen

lagom mängd strösocker och malen kanel och drygt 1 krm äkta vaniljpulver

mandelspån eller hackade hasselnötter

vaniljsås

Tärna smöret och nyp ihop det med råsocker, mjöl och kokos tills det blir en smulig deg. Blanda i havregrynen allra sist, försiktigt så att de inte går sönder. Gör fyllningen. Skär äpplena och blanda med strösocker, kanel och vaniljpulver. Lägg frukten i botten på en smord form, strö över smuldegen och mandelspånen och hyvla på lite smör. Servera med vaniljsås.

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 1 Kommentar

svarta tavlan á 2015

20150821-MX8A29521200

I senaste numret av Family Living gör vi en svart tavla som jag är helt kär i. Så mycket kär man nu kan bli i en svart tavla. Men det är fint såhär, om man frågar mig då, som en tavla mer än något annat. Och smart, bara att rulla ihop och hänga var man känner. Numret finns i butik från och med idag, där hittar du alla instruktioner!

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 2 Kommentarer

en mjuk helg

20151024-MX8A1234120001200

Tacksam och glad för en mjuk helg. Och gott bröd. Och hasselnötter. Tänka sig att Linn´s lilla Leo plockade två stora korgar med sin morfar. Sådär direkt från trädet. Kanske något andra gör hemskt ofta men jag har aldrig gjort det.

20151024-MX8A13451200

Jag tror jag älskar hösten för att världen är som guld. Blir som hypnotiserad av vinden bland gula löv som samtidigt glittrar i solen. En usel bilförare såhär års… Och lampan då. Så fantastisk. En kompis gav mig den, bara så där. Det är andra lampan jag fick av henne. Båda är som smycken.

20151024-MX8A14751200

Vi har fått en ny maskin. Vår andra och en likadan, som var Kristos mamma, höll i 45 år. Det är också helt fantastiskt. På sitt sätt.

20151025-MX8A15441200

Imorse, innan frukost, rev vi ut de fyra lagren heltäckningsmatta i det rum som vi kallar slottsrummet ibland fast det inte ens är ett rum. Egentligen bara en enkel kattvind. Nomi hoppades på att vi skulle hitta en lönndörr eller en lucka. Den skulle leda till underlandet. Jag sa att vi kanske inte skulle hoppas för mycket.

20151025-MX8A16891200

Sedan åkte Liv och jag ut bland en massa träd och filmade lite. Youtube ni vet…

20151025-MX8A16951200

Det är ju inte varje dag man hamnar på Hogwarts till lunch. Vi skulle hämta hem Viggo som varit på Magiska Lajv sedan i fredags.

20151025-MX8A17141200

Viggo var ju på sitt första lajv i somras och blev totalt fast. Då sov han i tält i skogen  en hel vecka och nu var det alltså bästa Harry Potter stämingen. Och om han är som förtrollad av hela alltet så är jag detsamma. Det är faktiskt helt magiskt! Att lämna sitt barn i som en saga är något som alla borde prova på. En vetskap om att alla där, barn som vuxna, kommer att landa mitt i en fantasivärld gör mig alldeles varm i hjärtat. Då gör det inget att inte ett endaste livstecken dyker upp från ungen. Och när man hör de magiska berättelserna på vägen hem, ett oavbrutet berättande i två timmar om en fantastivärld som faktiskt varit alldeles  verklig, så förstår man att det finns inte en tanke på oss här hemma. Kära nån. Ska man fajtas med spindlar, slänga ur sig trollformler till höger och vänster, lära sig Expecto Patronus sådär plötsligt när man måste för sin överlevnad, bevittna dramatiska slag, se hur dementorer går upp i rök, få gå om ett år på Hogwarts pågrund av bus och så vidare. Och så vidare igen. Alltså då ringer man inte hem. Inte ens skickar ett mess. Som sagt, har man inte kommit i kontakt med detta förut så gör det! Det är precis sådant här som världen behöver mer av. Tjejer och killar i olika åldrar, en salig blandning människor på samma plats, på precis samma villkor. I en lek. Som man lekte förr. På riktigt! Inte framför skärmar och i en virtuell värld där man aldrig behöver se eller röra varandra. När alla städade sina rum så smög jag runt lite i smyg och lyssnade. Wow, så snällt, fint och bra rakt igenom. Och med en respekt för varandra som jag älskar att se och ger mig hopp. Katrineholms Äventyrsklubb stod som arrangörer för detta lajv och jag kan bara säga tack av hela mitt hjärta, att ni gör detta så fantastiskt bra!

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 2 Kommentarer

i underlandskläder bland flygande rymdstenar

20151023-MX8A117812001200

 

Lite underlandskläder kan ju locka de flesta till en liten mörkerpromenad. En väldigt kort ska tilläggas. För precis efter så såg vi den där rymdbollen som flög över himlen. Eller rymdsten heter det visst. Nog för vi tänkte att det var då värst vilket kort och plötsligt fyrverkeri. Sådär från ingenstans. Men det kanske var ett hemligt kalas. Men sedan kom det ett prassel och ett knaster och då kände vi att natten blev så väldigt mörk. Fast det egentligen mest var kväll. Och Nomi mindes att vi faktiskt såg en jätteblixt imorse också. Då trodde vi att det inte var på riktigt fast vi var fyra som märkte. Fast såhär i efterhand och efter flygande rymdstenar kan man ju fundera hur det var med den saken…

Ikea har fått in en rolig kollektion idag. Den heter Lattjo och är hemskt härlig.

Fin helg till er, kram!

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 2 Kommentarer

Nu har vi börjat häfta i fasaden också.

20151006-MX8A9265blogg

Idag har jag hängt ute i regn och rusk. Jag och kameran på några lastpallar, under ett Hello Kitty paraply och resten under taket.  Alltså vad gjorde jag utan detta hus. Ingen kan ju i alla fall säga att det är i största laget. Vi använder varenda millmeter och hörn och skrymsle. Så många projekt som pågår här samtidigt kan nog vara förvirrande för de flesta. Men vi är rätt vana. Så pass vana så att barnen knappt höjer på ögonbryna längre. Som idag, när vi klädd in halva fasaden och pallrat upp möbler på två matbord och jag ute i regnet, då kom Viggo hem. Hej, har du några batterier? Det var som att resten var som osynligt.

20151006-MX8A92741200

När vi plåtade för Photowall nyligen hade vi lite vinterfest samtidigt.

20151006-MX8A9284blogg

Men det mesta var för syns skull. Åtminstone till att börja med.

20151006-MX8A9307blogg1200

 Kransar och kronärtsskockor, bästa rekvisitan just nu.

20151006-MX8A9295blogg

Och fikon.

20151006-MX8A9320blogg

Och herbariumet. Precis ett sådant som Johanna önskade sig som Frida redan funnit. Det var jag och Viggo som fann det i julas när vi skulle leta loppissaker till ett julklappsspel vi skulle ha med släkten. Både han och jag tyckte det var det finaste vi sett. Vi lovade varandra att vi skulle kamma hem det på julafton, eller åtminstone att någon i vår familj skulle göra det. Men det blev helgalet och min sextonåriga brorson ville ha det precis lika mycket som vi. Och tror ni vi vann det då? Nix, det gick till Filip och jag fick försäkra mig både en och två gånger att jag skulle få låna det ibland.

20151006-MX8A93361200

Fast slutet gott, allting gott. I början av sommaren hade min syster lyckats smuggla ut det från Filips rum. Hon trodde inte han skulle sakna det. Och slug som jag är frågade jag inte mer om den saken utan sa bara tacktack. Och hoppades att hon hade rätt…

20151006-MX8A94291200blogg

Tycker det här lilla bordet är väldigt fint. Fast det är inte mitt.

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer
Page 1 of 3123