Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode DIY
RSS

24:de

20151224-MX8A8657-1200

Jag var inte i den minsta julfas när det var dags att switscha jobb mot julefirande. Men jag lade allt i en korg och skrev MELLANDAGARNA på världens största lapp. Sedan puttade jag den stora jättehögen plus 23 listor så långt under sängen det gick. Och hoppades på det bästa. Och är det något jag är fruktansvärt bra på, eller kanske är det helt tvärtom, så är det att glömma alla måsten. Som om allt vore som bortblåst. Hej julafton!

20151224-MX8A8679-1200

Jag bestämde mig plötsligt för att ha två ljuskronor över bordet. Och en utan grönt där i hörnet. Jag klädde dem i en megamix av grönt. Den ena fick vara tjock och vild, den andra med bara en sorts gröna kvistar, men ändå ostyrig och inte alls särskilt stilren. Det var eucalyptus, rosmarin och tre sorter till som jag glömt namnet på. Det fina med en helt massa grönt är ju att man mest behöver levande ljus för julstämningen skull.

Våra bord som Kristo gjorde för ett par år sedan, dagen innan nyårsafton, är värt att tipsas om igen. Vi har använt dessa bord som ett, som dubbelt och trippelt. Som fyrkant. Och ute som inne. Lätta att stuva undan och ta fram. Fina utan duk och med. Ni hittar all beskrivning ni behöver vid detta inlägg, allt från bästa betsen till material.

En väldigt härlig sak med julen var att vi möblerade om litegrann… Ser ni rummet där mellan ljuskronorna? Därifrån försvann tv:n. Och det blev bara väldigt skönt och mysigt. Bästa stället att hänga på. Vi gjorde lite mer sådana sittställen och det är bara så lyxigt.

20151223-MX8A8595-1200 Dagen innan julafton hade vi huset fullt av små hjälpredor. De fixade och donade. Och alltmedans vi låtsades att det var slottsbestyr vi sysslade med, det får man när det kommer till putsning och fejning, och frossande i skumtomtar, så kunde det ena efter den andra betas av. Estrid gjorde rent mässingsljusstakarna från stearin, i kokande vatten och citronsyra.

20151223-MX8A8588-1200

Svea och Nomi tog hand om silverbesticken. Vi hade fått bästa tipset av Linn. Att lägga alltsammans i en bunke med aluminiumfolie i botten. Sedan kokande vatten och bakpulver. Värsta putsmagin, attans vad de sken!

20151224-MX8A8695-1200

Julafton igen. Barnen hade fått väldigt många brädspel på morgonen. Jag gick lite bananas i spelbutiken Deckbox  som av en bra händelse låg vägg i vägg med Kustfolk i Varberg. Våra barn älskar brädspel och här fanns ett sortiment utöver det vanliga. Nu kanske man inte ska påstå att brädspel alltid är julefrid men just här var de ense om regler och annat. Alltmedan vi andra lade fram julbordet som min kära mamma redan hade fixat.

20151224-MX8A8709-1200 Min fina lillasyster Sarah stekte prinskorv med stil. Paljettjumpsuit från HM.

20151224-MX8A8723-1200

Matbord under min mammas urtjusiga ljuskrona från Skultuna. Bara till låns. Bara vid jul.

20151224-MX8A8760-1200

Kärlek. Och tacksamhet.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 8 Kommentarer

advent coming up

121200

Just nu finns en julig bilaga till Aftonbladet, där har vi gjort lite enkla pyssel för att fixa adventsfeeling.

De enklaste kransarna gör du av en endaste stomme. Det fiffiga är att stommar som är gjorda av lian kan du dela i flera, fyra av en liksom.

11200

Alla vill ha en stjärna.

161200

Juläventyr, samma visa varje år. Vilken tur! Här är ett tidigare tipsigt inlägg om det allra härligaste.

41200

Vi ville göra en söt…

Önskar er en fin fredag!

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 2 Kommentarer

vi och aladdin.

Allt medans december mest är som våren självt och solen skiner genom en snötom trädgård, så önskedrömmer vi om ett jobb som hade något likt lågsäsong i december. Tänk så det hade varit. Mest bara för att hinna med allt det där andra. Hur många avslutningar, luciatåg och juliga happenings kan man trycka in på ett par veckor? Det alltid ständiga julepusslandet är som alltid en utmaning. Men vi försöker ta det med ro och ännu ett år älskar jag vår julkalender. Det är den som gör det liksom.
När det gäller affären så gör vi allra mest så gott vi kan. Packar och donar och försöker hinna med. Mitt i alltihopa så ramlar det ändå in nytt fast vi någonstans hade lovat oss själva att det inte skulle hända mitt i brådrasket.
Men den här lampan. Alltså. Så väldigt sagolik.
På riktigt. Vi och Aladdin.

Det är lite svårt att få fram de sagoaktiga i soldis. 
Och kanske också hur stor den är. Sjuttio centimeter, det är tjusigt. 

Men den är liksom guld på insidan. Som en hemlighet av glans. 
Och ni vet när det skymmer. Mönstret i taket, på väggarna och runtomkring.
Så nära sagan det kan bli. 
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 4 Kommentarer

guld+linne+brunmönstrat+beige

Tack för detta winter wonderland. Jag är lyrisk över denna drömvärld. Det får gärna vara tjugo grader och sitta-under-filtar-grader inomhus bara det stannar till jul. Igår sprang jag mellan jobb och utsikter vid alla fönster. Har ni sett maken till vacker värld? Ut mer er, ut med er, man vet aldrig när det kommer igen..

 

Men nu en annan sanning. Jag har aldrig varit särskilt julig av mig på ett sätt och vis. Jag älskar julen men är inte särskilt pyntig av mig.  Nu öser ju barnen på med smällkarameller och tomteland och slöjden-prylar. Och det är såklart vi har gran och stjärnor men sen är det mest hundratals levande ljus. Jag hänger aldrig med i jultrender som kommer och går. Och byter aldrig ut hela alltet till de senaste i juleväg. Trist nog använder vi det vi alltid har haft. Och det känns mest sådär lagom juligt.
 
Fast i år fick jag värsta önskan att byta ut julaftonsdukningen lite grann. Kanske mest för att jag egentligen inte hinner fundera över sådana saker. Men nu är det  färdigttänkt i alla fall. Så bye-bye vitt, silver och grönt som det brukar se ut.
 
Och loppisvasen från i förrgår sitter som en smäck. Och från Ikea köper jag naturfärgat linne på meter (om jag nu kommer så långt som till Ikea) och eftersom vi har ett jättestort bord behöver jag massor av tyg och som underduk köper jag bruna lakan från Åhlens, de är de som ligger på stolen där. Precis så ostrukna som de ska vara. Och så ska de hänga ända ner till golvet.

 

Och häromdagen så lyxshoppade jag på loppis. En hel hög med mässingsljusstakar i olika höjder. Så himlens tjusigt det kommer bli där på fyrametersbordet.
 
Och hela vinden är full med loppis-porslin efter ett visst bröllop. Så kan jag lyxbotanisera där i kartongerna. De är de med brunt mönster jag vill åt. Och under ska jag ha en annan tallrik… Fast den får ni se en annan dag för den måste jag hitta först. Men jag kan bara säga att så här dukningsfokuserad har jag aldrig någonsin varit. Och förresten så gjorde jag ett nytt köp i helgen som definitivt hör till julen, oväntat nog. Ni ska få den också bara den kommer hit. Men det är något jag önskat mig jättelänge…
Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 10 Kommentarer

och första december kom fortare än jag anade.

Ni som hänger med mig på instagram (sofiaatmokkasin) såg ju att jag blev lite överraskad strax efter tio igår kväll. Jag hade liksom siktet inställt på första advent och söndag när det gällde julkalender-fixet. Men jag hade en väldigt bra plan så det var minsann inte så hemskt ändå.

Eftersom jag aldrig är ute i förväg med något blev jag ganska glad när jag sladdade in på Material på Folkungagatan i torsdags,  fem minuter innan stängningstid. Med Nomi kvar i bilen på en högst olaglig parkering (och senare i en toktjutande bil då jag av misstag larmade på) rusade jag in och frågade om de hade askar. Och de hade inte sådana jag tänkt men av en slump hittade jag några andra som såg ut som hus. Tjugofyra stycken. Så himla bra. 
 
 
Och vid ett svagt ögonblick så tänkte jag att kanhända att jag dekorerar hela byn. Men å andra sidan så kan man ju spara det där till ett annat år, tänkte jag smart där vid tio-snåret. Eller ta det lite då och då när andan faller på.

Så vimpelfix och upp och leta hylla på vinden. Sen var det ju klart.

För det fina i kråksången är ju att man kan ju aldrig vad som finns i de där husen. I vår familj verkar tomtenissarna vara lite som jag, det är ingen idé att ha framförhållning liksom. Så här lyfts det i smyg på hustaken, lite sådär när det finns tid över. Och det kan ju sannerligen inte någon ha den blekaste aning om. Förresten så känns idén som jag bloggade om häromdagen bra och varm i hjärtat. Juleuppdragen i form av gåtor och ledtrådar känns perfekt och just nu har resten av familjen lämnat huset för sin första syssla i juletid.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 695 Kommentarer
Page 1 of 3123