Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode

Jag heter Tuva Minna Linn, på min blogg skriver jag främst betraktelser utifrån inre upplevelser men också hur jag tolkar verkligheten. Resultatet blir ofta själfullt, rått och emellanåt kanske en aning gåtfullt. Här ryms också en blandning av sådant jag finner inspirerande med en förkärlek för moderskap, musik och estetik som är bohemisk, vild och genuin. Jag är även hjärtat bakom vintagebutiken Odd Lovin’.
Tillsammans med min man har jag lämnat flera städer bakom för att till slut hamna på landsbygden i en missionskyrka byggd och till stor del bevarad i originalskick från 20-talet.

Du som önskar är välkommen att kontakta mig på, tuvaminnalinn@oddlovin.com

Händer

Processed with VSCO with m2 preset

Processed with VSCO with m5 preset

Processed with VSCO with m1 preset

Processed with VSCO with m3 preset

Processed with VSCO with t1 preset

Processed with VSCO with b5 preset

Processed with VSCO with p5 preset

Processed with VSCO with m3 preset

Processed with VSCO with m3 presetProcessed with VSCO with f3 preset

 

Jag känner en stillhet inom mig. Likt den som uppstår efter att något fallit.
Färglös utan att för den skull vara skör.

Och med Nanna talar jag om sådant som ryms i ett av de inre rummen.
Det är svårt att säga vad det är som gör att en vill glänta på sådana dörrar. Men jag tänker att det bygger på en jämlikhet. På en känsla av att det du lägger i någon annans händer inte kommer att vägas eller värderas.
Bara tas emot,
så som det är.

Och jag önskar att också du finner sådana händer. För vad du en kan behöva dem till.

 

8 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

ögonblicket

_TML0526 _TML0533 _TML0540 _TML0546 _TML0555Jag går med solen i ansiktet och försöker att ta in känslan av att ha nått ett mål som jag länge burit inom mig. Som med så mycket annat ter det sig annorlunda när en är på den plats där det som en gång varit avlägset skiftar och blir till verklighet.
Det är konstigt det där. Hur vi anpassar oss till livet. Hur vi växer i våra drömmar likt kläder.
Jag anstränger mig för att stanna upp.
För att inte låta ögonblicket gå mig obemärkt förbi.

13 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Kretsgång

13116841_1236260499757859_602872562_n

Jag sminkar mig snabbt i det kalla dunkla ljuset som hittar in under rullgardinens kant.
Han har somnat om.
Och möjligheten till att slutföra någonting påbörjat är för mig dyrbar. Kanske att det till och med är den biten av föräldraskapet som jag fått arbeta mest med.
Sena kvällar kan jag njuta av att diska för hand i kokhett vatten under total tystnad. Det är något meditativt i hur handen rör sig i cirklar över porslinet.
Jag torkar allt till sista liten sked och lämnar ytan tom.

Augustimånad och jag känner hur jag sakta men bestämt dras med in i den del av min cykel som kräver ett högre mått av medveten närvaro.
Jag fastnar med blicken, med allt, vid en punkt på mitt ansikte eller inuti mitt bröst. Något främmande som jag inte känns vid.
Jag vet att jag behöver blicka utåt.
Som den åksjuke behöver fästa blicken mot horisonten när vägen kröker sig.
Får inte fastna i det som jag i stunden inte förstår.
För jag vet, det kommer att klarna.

Jag lyssnar istället med hela hjärtat på min sons försök till att forma ord.
Och tittar med hela hjärtat då min dotter håller hans sovande lilla hand under en timmes bilfärd utan att släppa.

17 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 5 Kommentarer

Playlist July

_TML0144

 

 

Hej därute! Här kommer 1h och fyra minuter av musik jag lyssnat lite extra på under juli.
Blir glad att höra (här på bloggen och via Instagram) att ni är fler därute som uppskattar spellistorna <3

Juli – 17 

 

5 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Skiftet

_TML0377 _TML0380_TML0348_TML0363_TML0370

Stundtals faller regnet med sådan kraft. Jag njuter av det.
Monterar ned den spjälsäng som ingen av dem egentligen sovit i men som ändå är så betydelsefull. Genom de materiella tingen kan jag ibland resa tillbaka till innan de fanns, som att sträcka handen igenom en osynlig hinna som delar min värld i ett före och ett efter.
Jag köpte sängen på Erikshjälpen i Lund, den skiljer sig från andra då trät är mörkt och ådrigt, spjälorna tunna. Det var tidig vår och jag läste sista terminen på universitetet.
Jag visste fortfarande inte riktigt vart jag var påväg, mer än att dit jag skulle behövde vara en plats där jag kunde sammanfoga allt det jag lärt under utbildningsåren med mina erfarenheter från livet.
Inget skulle gå förlorat eller vara förgäves.
För mig behövdes aldrig en tydligare plan än så. Och i efterhand funderar jag ibland över den där känslan jag bar djupt inom som sa att allt skulle falla på plats om jag bara fortsatte i den riktning som fick mitt hjärta att pulsera med oanad kraft och mitt sinne att formulera frågor som krävde svar.

Under tidig morgon kan jag ana det som komma skall.
Hösten. Och det är någonting som slår över inom mig.
Jag kupar händerna kring dagens första kaffekopp. Håller andan en kort stund och blickar ned i det svarta,
tänker tyst för mig själv att denna tid blir inte som andra.

12 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 4 Kommentarer
Page 1 of 5812345...102030...Last »