Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode

Om natten

Jag tycker om rörelserna han gör innan han bestämt sig för att vakna eller somna om.
Jag tänker på hur de alltid kommer att finnas men ändå aldrig se ut som nu.
En känslospiral av vilja löper genom tröttheten.
Det är tröstlöst och samtidigt vackrare än allt.

En natt, den är som en febertät dimma fast jag inte är sjuk, med viftande barnhänder och fötter, nyspruckna tänder i min axel och hela tiden en sång eller flera i mitt huvud.
Det är på en plats mellan dröm och vakenhet. Och sångerna är trettonår gamla i mitt liv.
Jag är tjugoår och sökande. Efter ett djupare jag, efter trygghet och äventyr, gemenskap och ensamhet.
Jag tänker om mig själv nu att jag var modig.
Att jag visst valde enkla vägar,
men också smärtsamt svåra.

Tillslut äter gryningen upp natten.
Himlen vaknar i en obestämbar färg och på andra sidan hästhagen står sörmländska tallar,
höga och kolsvarta som piprensare på rad.
Det ser ut att vara en illustration mer än något verkligt.

Jag värmer mina frusna, nariga händer i ett omfamnade grepp kring min mors kaffekopp.
Den vit glaserade med en blå duva på.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 3 Kommentarer

JUL

_TML8896 _TML8890 _TML8778_TML8771 _TML8768 _TML8812 _TML8823_TML8828 _TML8830 _TML8766_TML8792_TML8885 _TML8888

 

Vill mest önska er vackra dagar, med mycket av det ni önskar och behöver, vad det än må vara.
Kram

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 4 Kommentarer

Dimma, frost och kala trädkronor

På pingskyrkans loppis köper vi en ljuslykta av glas, den är rund och för hand har någon målat siluetten av en stad över den.  Vi tänder ljuset då hon ska sova och bägge ser en gryning stiga över de svarta små huskropparna.
Men jag tänker att det inte alls är givet.

Och någonstans här börjar hon fråga mig om meningen bakom sådant som jag sjunger i mörkret.

På morgonen bäddar jag ner dem i varsin del av vagnen och promenerar längs landsvägen. Jag vänder huvudet gång på gång för att ta in bilden som dimma, frost och kala trädkronor tillsammans skapar. Som om någon dragit precis bara lätt med ett radergummi över världen.

Det är vackert.
Men mitt blod behöver vinter.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Playlist November

_Q3A2968_Isabell+N+Wedin

Fyrtionio minuter av sådant som jag lyssnade på under November.
Allt passerade så väldigt fort.

 

 

Foto – Isabell N Wedin
Styling – Tuva Minna Linn/Odd Lovin´
Muse – Edlina

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

I skiftet

Jag trivs i skiftet, det mellan natt och morgon. En kort diffus tid då det är svårt för sinnena att avgöra var det ena slutar och det andra tar vid. Jag upplever även mitt eget varande som flytande där.
Trotts mörkret kan man se det blekta partiet på mattan vid sidan om sängen. Min man gjorde rent där under just en sen natt eller tidig morgon då hunden kräktes. Matten var sliten dessförinnan, blekt och med nästan obefintliga fransar. Sedan Stockholmstiden har den följt oss och jag har velat byta ut den många gånger. Men han brukar säga någonting om hur färgen gör sig mot golvet.
På min sida om sängen ryms ingen matta.

Min dotter somnar med feber på söndagkvällen och min son vaknar tidigt av tänder som skall spricka igenom.
Han ammar mycket för smärtlindring nu. Jag upplever behovet som tydligt och lätt att särskilja från andra. Det är intensivt och kort, repetitivt.
En slags försäkran om att inte vara ensam.
En trygghet som tar udden av det som gör fysiskt ont.
Kontakt.
Som att söka en hand att krama eller drömma om en kraftfull strykning längs ryggraden.

 

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer
Page 1 of 212