Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode

Jag heter Tuva Minna Linn, på min blogg skriver jag främst betraktelser utifrån inre upplevelser men också hur jag tolkar verkligheten. Resultatet blir ofta själfullt, rått och emellanåt kanske en aning gåtfullt. Här ryms också en blandning av sådant jag finner inspirerande med en förkärlek för moderskap, musik och estetik som är bohemisk, vild och genuin. Jag är även hjärtat bakom vintagebutiken Odd Lovin’.
Tillsammans med min man har jag lämnat flera städer bakom för att till slut hamna på landsbygden i en missionskyrka byggd och till stor del bevarad i originalskick från 20-talet.

Du som önskar är välkommen att kontakta mig på, tuvaminnalinn@oddlovin.com

Playlist April

_POD1969-2

April månads spellista, jag har lyssnat på den mycket.
Hoppas att ni ska tycka om den lika mycket som jag.

4 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 3 Kommentarer

Hennes alltid så gnistrande krona

 

_POD8289_TML9802 _TML9815 _TML9820 _TML9847

_POD8321

 

Den minsta somnar allt senare, i det återvändande kvällsljuset drar han nyfiket fingrarna över stålsträngarna på min gitarr medan jag drar mina kors och tvärs genom hans vildvuxna hår.
Jag köpte gitarren precis vid brofästet där Kungsholmen möter Vasastan, en svart Fender.
Det var vid den tidpunkten då det blev klart för mig att jag inte skulle boxas mer. Jag behövde något annat.
Men det skulle komma att dröja innan jag kände riktig passion pulsera genom mitt blodomlopp igen.
Vår uppgift är att behålla hoppet och vila i det tyngdlösa tillståndet där emellan. Att sörja färdigt de drömmar som vi väcktes för tidigt ur.

På handens fem fingrar kan jag nu räkna de dagar som återstår av min ledighet med barnen.
En ny tid tar långsamt form och jag vill säga att det är med mindre motstånd i hjärtat än tidigare. Erfarenhet är gott på så vis,
färre frågor som saknar sina svar.

I denna veckas upplaga av tidningen Leva och Bo har jag blivit intervjuad om mig själv och vårt hem.
Jag tänker att texten handlar mest om min upplevelse av ett hem. Det är där mitt intresse ligger, inte så mycket i inredningen i sig.
Texten blev givetvis lång och därför något beskuren. Särskilt ville jag berätta om någon som står mig nära utan att nämna hennes namn.
Om hur hon bär sin sårbarhet som en alltid så gnistrande krona och aldrig låter det kaos som är livet med barn ställa sig mellan henne och relationerna.
På frågan om vad som inspirerar mig,
så är det alltid människorna och deras sätt att hantera det som givits dem,
men också det de har förlorat.

 

12 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 7 Kommentarer

Tack vare hjärtat

_POD8330

Jag sätter tomma kaffekoppar på rad i diskmaskinen. Under en vecka är det bara jag och barnen, jag skriver i de små luckorna som egentligen inte finns.
Plockar stickor ut fötter och småsten ur mun,
nattar och nattar om,
för att sedan lyssna på deras andetag då de sover.
Jag vill hålla stunden nära men utan att drabbas av rädslan över hur flyktigt allt är. Även det som i jordskorpan och hjärtat står för evigt karvat.
Även det.

Det regnar lite eller mycket varje dag.
Den minsta går med de där säregna stapplande första stegen och fascineras av ljudet som uppstår då han talar i en tom kaffeburk av plåt.
Jag drömmer litegrann om en kalkstensruin nära ett hav.
Det är tack vare hjärtat som är 200 år, det söker efter sprickor att vila och spegla sig i.

11 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Mitt flöde – Odd Lovin´

´3C0490FC-4F19-44B8-868E-81AF6F4E3CFF

 

Följer ni mig via instagram? Mitt konto heter oddlovin
Om ni vill får ni gärna lämna ett avtryck där, tycker det är väldigt roligt att finna era konton och få en inblick i vilka ni är som läser här…om ni vill alltså.

Önskar er en fin helg <3

3 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Det var så jag lärde mig om ekar

IMG_4589

På min vänstra hand räknar jag åren som passerat sedan den första jag mötte på landet.
Han reste till Kalifornien och jag kämpade med att hålla värmen i det lilla huset som vi köpt. Min pappa besökte mig, vi åkte till Haväng och talade länge om livet.

Jag hamnar på den platsen i minnet varje år då våren blir fuktig och kall. Han brukade skriva till mig från andra sidan jorden och undrade nästan alltid om den stora eken i vår trädgård fått blad ännu.
Det var mycket i naturen som inte skedde så som jag kanske tänkt, växter blommade över snabbare än vad jag kunnat minnas och andra tog längre tid på sig.
Det var en ny rytm, en annan än den där tunnelbanan oftast gick minst var femte minut och min blick sällan var riktad utåt, utan mera innåt..nedåt, på ett sätt som mina kylbitna händer har svårt att måla med hjälp av tangenter såhär i efterhand.

Under påskhelgen får jag se min bror och hans lilla familj då de gör samma resa, den från staden till landet, med en enkelbiljett.
Jag går runt i den lilla trädgården vid Skånes västra kust och studerar knoppar, pekar och visar.
Allting viskar till mig nu.
Jag har lärt mig om ekar,
hur de tar sin tid för att sedan dröja sig kvar.

8 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer
Page 4 of 56« First...23456...102030...Last »