Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode

Jag heter Tuva Minna Linn, på min blogg skriver jag främst betraktelser utifrån inre upplevelser men också hur jag tolkar verkligheten. Resultatet blir ofta själfullt, rått och emellanåt kanske en aning gåtfullt. Här ryms också en blandning av sådant jag finner inspirerande med en förkärlek för moderskap, musik och estetik som är bohemisk, vild och genuin. Jag är även hjärtat bakom vintagebutiken Odd Lovin’.
Tillsammans med min man har jag lämnat flera städer bakom för att till slut hamna på landsbygden i en missionskyrka byggd och till stor del bevarad i originalskick från 20-talet.

Du som önskar är välkommen att kontakta mig på, tuvaminnalinn@oddlovin.com

Playlist Januari

_TML9026

Januarilistan blev nog ganska dov och mjuk, som sig bör gissar jag.  Hoppas du finner något du tycker om.

1 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

On motherhood – Kelci Potter

KelciPotter_003 KelciPotter_004 KelciPotter_008 KelciPotter_057 KelciPotter_060 KelciPotter_082 KelciPotter_112 KelciPotter_121 KelciPotter_125 KelciPotter_127 KelciPotter_137

KelciPotter_169 KelciPotter_141 KelciPotter_154

Jag fann dessa fantastiska bilder och en jättefin intervju med Kelci Potter via Mothermag.
Blev så varm inombords, kom på mig själv med att se efter hur många bilder och hur mycket text det återstod då jag läste, ville som aldrig att det skulle ta slut.
Det här hemmet är nog ett av de vackraste jag sett. Har länge tänkt att jag en dag skulle vilja leva i ett stenhus med just denna kulör.

Du finner hela reportaget här!

3 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest Inga Kommentarer

Isabell

00_IsabellNWedin 07_IsabellNWedin 08_1_IsabellNWedin06_IsabellNWedin

03_IsabellNWedin 14_IsabellNWedin  36_IsabellNWedin20_IsabellNWedin 23_IsabellNWedin 32_IsabellNWedin

Min vän Isabell har summerat sitt år i bilder.
Jag scrollar långsamt och håller andan. Och tänker att det är ingen som gör det så som hon.
En bottenlös källa till inspiration, är hon för mig.
Att våra vägar korsades har betytt något för vad mitt öga söker idag.

5 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 3 Kommentarer

Former

Processed with VSCO with x1 preset

_TML6919

Jag målar ögonbrynens kontur skarpare nu. Som en ram att fylla med ännu jag vet inte vad.
Och jag tänker på bitar av min identitet som inte längre finns kvar.
På vad jag släppt av vilje och vad som föll i brist på omsorg,
likt fiolfikusens torra blad.

Jag återkommer till formen av en sko som jag inte längre vet säkert om jag äger. Den uppenbarar sig i minnet som en symbol för något som jag inte heller helt kan förstå betydelsen av på ett djupare plan.
Ibland tänker jag att jag skall se efter bland lådorna av gammalt liv som fyller kattvinden.
Jag kan tänka mig att jag bar dem första gången då vi sågs vid det andra tillfället i livet. Det som likt en naturlig förlängning av en kärlek som tidigare varit för ung kom att leda till ett äktenskap.

Jag vet inte varför det spelar någon roll.
Kanske ifrågasätter jag min egen förändring för att jag tror mig se andra som inte gör den.
Andra, som fortsätter att gå i samma skor.
Jag vet med bestämd säkerhet att det inte rör sig om en saknad då dessa bosätter sig på andra platser i min kropp. Snarare kanske en rädsla för hur lätt jag lämnar saker bakom.
Eller ett behov av att särskilja det jag faktiskt valde, från det som föll sig som konsekvenser av.

 

En stund på förmiddagen greppar jag om diskbänkens kant. Med blicken i det kalla stålet slår det mig att det är hit jag ofta återvänder. Som en slags illusion av något som ej går att välta.

7 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 8 Kommentarer

Och sedan, tystnaden.

_TML1141-2

 

I den nedlagda lanthandeln öppnar någon ett café med vita gardiner och jag lägger en trettonde bok till högen bredvid min säng. Den reser sig som ett berg av platser att besöka. Men kvällarna är än för trötta.

Jag häller en noga avvägd mängd mjölk över mitt kaffe igen.
Som där fanns en underliggande önskan att allt skall landa mjukt.
Mjukare.
Ljudlöst och utan tyngd.
Han sover med vår dotter i rummet bredvid. Jag får en plötslig impuls att skriva ett textmeddelande där jag berättar hur mycket jag älskar honom.
Och allt annat det som inte blev sagt,
mellan viljor av stål och blomjordssmutsiga händer  och en mun.
Mellan Ikeakassarnas dans från rum till rum och tvättmaskinens pulserande ljud.
Som en propeller håller hon allting svävande.
Och sedan,
tystnaden.

Den jag inte brukade till att säga som det var.

 

 

5 Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 2 Kommentarer
Page 5 of 53« First...34567...102030...Last »