Igår var jag lite insnöad på hav. Och sanningar som Mermaid Kisses & Starfish Wishes… Ni får se inom kort vad det hela handlade om. Jag kan i alla fall avslöja att jag tapetserade själv eller nästan åtminstone. Jag var såklart tvungen att ringa mästertapetseraren min far, ni minns kanske hur det kan se ut härhemma. Och fick en lite härlig flashback från då jag tog körkort 1989, lite sådär som dotter kan själv. Då det begav sig var det ju incidenter som att jag smällde igen dörren i en korsning och gick hem… Hellre än att få smarta biltips. Lite klokare har man ju i och för sig blivit turligt nog men ändå lite samma. Och såklart blev det inte i närheten så snyggt som annars när pappa gör, och visst hade jag klister överallt och fick klistra om lite dagen efter då det hade släppt… Men ändå, det är nästan så jag känner att det är mitt nya kall. Så, ge mig alla tapetjobb i världen. Just nu kan jag nästan inte tänka mig något roligare om dagarna.
I alla fall. Jag vek ett antal pappersbåtar igår. Mest för sakens skull, det där om havet. Hängde dem på tråd och ändrade mig. Och hade hela golvet fullt. Precis där körsbärskvistar hade fallit.
En pappersbåt. Himla fint som placeringskort. Med godis på barnkalaset. Med blommor på bröllopet. Eller bara som de är. Flott med mönsterpapper också. Och så snabbt fixat. Du viker en båt på ett par minuter.
