Bloggar Inspiration Inredning Reseguider Hälsa & Skönhet Mat Mode DIY

SUNDAY COLUMN

Om nytänk och gränser som suddas ut 

Häromdagen satt jag och bläddrade i ett nummer av en av mina favoriter bland inredningstidningarna just nu. Min blick fastnade på en tjej liggandes i brygga på en soffa. På en annan bild kysser samma tjej sin tatuerade bicep. Jag tittade närmare på alla bilder i reportaget. Stilleben av smycken, blommor och tjejen i olika poser om och om igen. Förutom ett stort vackert fönsterparti kunde jag inte urskilja mycket alls av själva hemmet egentligen.

Nyfiket började jag läsa om denna akrobatiska kvinna, som i texten liknas vid en ”svensk tromb”. Hon som ger ingen mindre än Kanye West smakråd inför framträdanden och klädlanseringar, och flyger kors och tvärs världen över. Carolina Gahn, som driver det egna pr-företaget Gahn Fishing (genialt bolagsnamn, för övrigt), och hennes hem handlar reportaget om.

Efter läsningen funderar jag över vad jag precis har tagit del av. Det är väl ändå en inredningstidning jag läser. Trots det kan jag alltså inte skapa mig en bild av hennes hem. Jag kikar noga i hörnen av bilderna för att försöka urskilja lite mer av hennes lya, men lyckas ändå inte och blicken hamnar istället utanför kanterna av bilderna. Och texten. Jag känner mig alldeles matt av tempot i den, liksom av Carolinas livsstil. Förvisso beskrivs hennes hem av skribenten i den senare delen av texten, men den säger ungefär samma som jag läser av bilderna. Ska jag känna mig lurad nu!?

Men nej, vad spännande och nytt det här kändes. Vilken befrielse! Att slippa samma gamla formuleringar som ”vi rev ut plastmattorna och under låg ett vackert trägolv i perfekt skick”. Ja, det finns ju till och prints att köpa med klassikerna ”Sjuanstolarna hittade vi på loppis för en tjuga styck” och ”Vi har en blandning av designklassiker, Ikea och loppisfynd”.

Som inredningsbloggare ställs man inför problemet med platta texter dagligen. De allra flesta bloggar vid sidan av en annan sysselsättning och tiden är knapp. Dessutom är ju inredningsbilder färskvara och det händer att man snabbt vill lägga upp bilderna, innan de hunnit valsa några varv bloggvärlden runt. Då hinner man inte sitta och slipa på formuleringarna. Det blir riktigt risigt ibland, med ordet fin tre gånger i samma mening, till exempel. Men jag brukar tänka att läsarna bryr sig bara om bilderna ändå, för att slippa skämmas över det torftiga språket.

En annan reflektion jag gjorde kring artikeln om Carolina Gahn är att den liknar de reportage som jag redan konstaterat inspirerar mig allra mest just nu. Nämligen hemma-hos-reportagen hos fashionistas världen över i modemagasinen. Här blev det lite omvänt, en fashionista i inredningstidningen. Gränserna suddas ut alltmer mellan inredning och mode. Det ser man också hos modebloggarna som på senare tid har mer och mer fokus på inredning.

Så jag säger ”heja!” och låt spänning och nytänk få ta plats bland de rumsliga bilderna och klichéerna i inredningstidingarna. Det här innovativa greppet gillade jag. Och lite fart och fläkt är alltid bra.

Ulrika Randel

IMG_0660

Idag gör jag ett försök att erbjuda er läsare lite mer text här hos mig, för ovanlighetens skull. Eller är ni bara här för bilderna? Skulle en stående krönika vara ett inslag ni uppskattar? Snälla, tyck gärna till i kommentarsfältet.

Nu kan ni förresten läsa hela reportaget av Michelle Meadows i Residence här, om ni blir nyfikna på vad det är jag talar om i texten ovan. Och vet ni, för inte så länge sedan hade jag besök här hemma av just Michelle. Nu har jag ju inte ett i närheten lika spännande liv som Carolina i artikeln, men det ska bli jättekul att snart kunna bjuda er läsare på ett “hemma hos” från mig med 17 dörrar. Fin söndagskväll!

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Pinterest 21 Kommentarer
Kommentera
Namn *
E-mail *
Hemsida / Blogg

  1. krickelin krickelin says:

    Denna artikel slukades av mig också. Så applåder från mitt håll.
    Tummen upp för en stående krönika här. kram och ha en fin söndagskväll.

    • seventeendoors seventeendoors says:

      Tack för din kommentar! Jag måste passa på att berömma dig, då du har den sällsynta förmågan att kunna kombinera bild och text på ett alldeles magiskt sätt. Varje dag. Wow! kram

  2. Carolina says:

    Jag uppskattar de längre texterna mycket och saknar dem hos flera andra bloggare som tidigare ofta hade längre resonemang, men nu mest publicerar bilder. Jag förstår att det precis som du är inne på beror på tidsbrist, men ett rungande hurra för längre texter och utläggningar från mig!

    • seventeendoors seventeendoors says:

      Tack för att du tyckte till här, Carolina! Då är jag inne på rätt spår och ska försöka få till lite mer text emellanåt, i alla fall.

  3. Oh vad roligt med texter med innebörd. Mer sånt!

    Ha en fin kväll.

    • seventeendoors seventeendoors says:

      Tack! Jag ska göra mitt bästa! Det gäller att finna uppslagen, men det är bra att tvingas skärpa sinnet lite också.

  4. […] kollega Ulrika på Seventeendoors postade ett himla blogginlägg idag, kika in hos henne här och läs. Håller med henne fullt ut […]

  5. finafrun.se says:

    Välkomnar längre texter och kan hålla med om att de blivit förre i bloggvärlden. Även inom andra bloggkategorier, som jag personligen kanske rör mig mer inom. En mix av korta texter till talande bilder och längre, mer tänkvärda texter som kanske inte ens behöver en bild, vore ju en alldeles utmärkt kombo!

    • seventeendoors seventeendoors says:

      Det är det som är min ambition här, en mix av allt, dvs egna och andras bilder, och nu då kortare och längre texter. Det blir lättsamt och varierat, både för läsare och mig. Tack för respons!

  6. Anna Carnemark says:

    Välkomnar en stående krönika men för min del är det blandningen som gör det. Att ibland finna och läsa en tänkvärd krönika och nästa gång titta in och finna en superinspirerande bild och en kort text. Uppskattar verkligen din blogg! Hälsningar

  7. Absolut – håller med dig. Jag har alltid gillat det skrivna ordet och försökt att ha med mig den känslan in i bloggosfären, men det har inte alltid varit lätt i den extremt bildcentrerade värld som vi levt i de senaste åren. Vi matas med bilder överallt och det snurrar snabbt. Ge mig mer – fler bilder att dregla över – jag får inte nog – ge mig mer :) Om inte annat så tror jag – och hoppas på – en reaktion mot det och att vi kommer att önska oss mer reflektioner, tankar och att stanna upp mer än att bara kasta oss över nästa inspirationsbild. Jag tycker att vi behöver det – så jag ser fram emot en kröniketwist här hos dig.

    • seventeendoors seventeendoors says:

      Tack för din tänkvärda kommentar, Weronica. Det blir nog som du säger, en motreaktion. Jag tänker på Yoga Girl, som förvisso postar grymma bilder i härliga miljöer, men hennes ord till bilderna är nog det som gjort henne så stor. Fascinerande.

  8. Fanny says:

    Jaa det här gillade jag, två tummar upp! :) mer sånt här!

  9. Maja says:

    Tror du är inne på en viktig poäng här. Har läst andra inredningbloggare som funderar på vad skillnaden mellan instagram och bloggen ska vara. Jag säger djupet, precis som du är inne på. Och gärna nytänkare. Alla fina bilder matas man med på instagram, men där kan man inte läsa särskilt långa resonemang. Alla konkurrerar med att vara först, men att vara först är inte något unikt när det är så hög konkurrens om samma bilder. Kör på :) kram!

  10. Carolina Gahn says:

    Hej Ulrika,

    Tusen tack för ditt fantastiska inlägg om reportaget om mig. Blev ärligt talat väldigt rörd av ditt inlägg och det glädjer mig något otroligt mycket över dina ord. Tack igen!
    Kram,
    Carolina

  11. […] väntan på detta rekommendera jag att ni kolla in denna förträffliga blogg, där Ulrika Randel skriver så fint om Carolina Gahn- reportaget som vi publicerade för några […]